Ibland så tröttnar jag på detta himla flyktingbekymret. På aftonbladet duggar rubrikerna tätt. Är det inte skräckhistorier om flyktingar så är det solskenshistorier om flyktingar, i DNs rubriker så känns det en gnutta seriösare men fortfarande så jagar alla tidningar läsare och företag som vill köpa reklamplats för dyra pengar! Det är inte helt lätt att skaffa sig en riktig och ärlig uppfattning om vad som egentligen händer. Alla drar sina egna slutsatser och så även jag!
Mina tankar inne i huvudet ibland när jag är lat är:
Stäng Sveriges gränser för flyktingar! Det är ju så dyrt, besvärligt och svårt att hantera och vi har ju redan hjälpt så många! Kan vi inte bara ha det som vi alltid har haft det liksom? Jag menar bara att det är ju så himla jobbigt med förändringar. Hallå, dom kan inte svenska, dom pratar högt, jag fattar inte vad dom säger och dom tycker mycket, äter konstigt och dom vill inte bo i skogen (hur kan man inte vilja bo i skogen.....knepiga människor)!?
Men när dom tankarna dyker upp så ger jag mej själv en riktig käftsmäll och påminner mej om att man faktiskt måste hjälpa om man kan.
"Jag har riktigt, riktigt fina specialkompresser! Det är inte många som har så otroligt bra kompresser som dom jag ligger inne med.
Även om man nästan håller på att verkligen förblöda så slutar det nästan omedelbart när du får på det och såret läker nästan dubbelt så fort som om du skulle sy eller få på någon annan vanlig kompress. För några veckor sedan så kom grannen springade med andan i halsen, hans pojke hade skurit sig mycket svårt på en kniv och blodet bara sprutade, han visste inte vad han skulle ta sig till, han hade panik! Jag tänkte att vi hinner aldrig till något sjukhus, då kan det vara försent, så jag plockade fram en specialkompress och blodet stillades nästan omgående och när pappan hade lugnat sig lite och insett att den värsta faran var över så tackade dom så mycket och gick hem igen. Skönt att kunna hjälpa tänkte jag. Det gick ett par veckor sedan ringde det på dörren och utanför stod en annan granne som var helt hysterisk över att hennes dotter hade ramlat rakt i i deras glasdörr och slagit upp ett enormt jack i huvudet...blodet sprutade....- Snälla kan du hjälpa mig, annars kanske hon kommer att förblöda innan hon kommer till sjukhuset ..
Jag tänkte på min låda med kompresser och sa -Asså, jag har ju redan hjälpt en annan grannes barn så......nä, tyvärr....dessutom så har vi precis börjat äta och sedan börjar Bonde söker fru, så du stör faktiskt lite....men ni hinner säkert in till sjukhuset, annars kan ni ju alltid kolla med dom i huset jämte om dom kan hjälpa....så stängde jag igen dörren mitt framför näsan på dom och gick in för att fortsätta min måltid....."
Så kan man ju inte göra ju!
Alla kanske inte äter korv, det har jag full förståelse för, det är riktigt räligt, ha, ha, ha!
Kärlek, glädje och omtanke åt alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar