Jag funderar så mycket...hit och dit och upp och ner och fram och tillbaka.....
Just nu snurrar det mycket angående olika relationer som man har, i synnerhet på jobbet
Dom flesta har ett jobb där man är många timmar varje dag, flera gånger i veckan.
Det är personer som du inte har valt själv att umgås med alla dom timmarna.....
Redan här så hör man ju att det krävs en del av varje person för att en arbetsplats ska fungera.
Du kan inte lägga riktigt all energi på att utföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt, du måste spara några droppar energi och även anstränga dig för att vara en bra arbetskamrat och fungera i relationer till andra på jobbet.
Det kan och är ibland sketasvårt och jobbigt, men det jobbet måste också göras!
Det är så himla lätt att säga och tycka att den eller den gör fel och är typ nästan efterbliven.... men hallå.....dansar du själv verkligen omkring och tror att du är så himla perfekt?
Gör du det?
Om du gör det så kan du fethajja att du är just en av dom som är typ efterbliven......
För om man tassar omkring och tror att man är felfri och perfekt så är man ju typ efterbliven......
Du är inte bättre än någon annan, kanske på vissa saker men det gäller ju alla, alla är bra på något och mindre bra på något annat.
Att ha relationer, oavsett om det är hemma, på jobbet, hos doktorn, " på klubben", med svärfar, grannen eller vem det nu kan vara, så kan du inte hålla på att gnälla på dom,
om du inte först ser över hur du själv är och beter dig och vad du ger för intryck av dig själv"
HUR JÄVLA SVÅRT KAN DET VARA?!
Det går inte att ändra på på andra människor.
Dom måste ändra på sig själva
I alla fall så är det supersvårt att ändra på någon.
Det funkar definitivt inte att gnälla och prata skit om personer till andra om andra personer ....
(Det där sista blev rörigt..hm.. men du fattar ju)
Det kan ibland funka att prata direkt till personer som man anser har klampat på för hårt och okänsligt, om personen är intresserad av att bli en bättre medmänniska, vill den inte det
så kan du bara ändra på dig själv och också fundera på vad du själv har för orsak till att en relation inte fungerar...så är det
Ibland stämmer det inte med en person men då får man konstatera, acceptera och hitta ett sätt där också
Det går!
Varför tror så många människor att dom lyser upp tillvaron för andra fast det enda dom gör är att gnälla och/eller prata skit????
Varför kommer man hem eller till jobbet och börjar med att gnälla eller prata skit?
Är man en rolig och bra medmänniska då, som sprider glädje och trygghet?
Vem tycker det, räck upp en hand?
Låt säga att alla människor alltid tänkte först hur dom själva uttrycker sig och beter sig, om man själv möjligtvis kan vara del i en dålig relation, och sedan först efter dom tankarna går vidare ....
Jag vet att man kan ha bra och dåliga dagar, att man kan vara en jävligt jobbig medmänniska både som partner och arbetskamrat men hur i hela fridens namn är den funtad som inte vill utvecklas och bli bättre???
Jag som har en mun som ganska ofta (lite mer sällan på äldre dar) glappar lite innan hjärnan har tänkt klart, gör ju bort mig ganska ofta, jag har en dålig ton, vass och sur och en humor som inte alla tycker är nåt rolig, jag pratar skit och beter mig allmänt omoget och dåligt och får därför mer än en gång i veckan be om ursäkt både hemma och på jobbet för hur jag låter, men jag har åtminstone lärt mig det...att be om ursäkt även om det ibland är lite sent......jag jobbar på att försöka bli bättre på att fundera på hur folk uppfattar mig innan jag uttrycker mig och beter mig...jag inbillar mig att även jag kan blir bättre och bättre, det är mitt mål, det är faktiskt kul och utmanade.....hur kan man inte tycka det?
Jag gör mitt bästa för att härma och ta efter beteenden som jag gillar, men inte har själv...
Jonas tex. han har lärt mig väldigt mycket som han har men inte jag.....
Barnen som emellanåt är farligt ärliga, har lärt mig otroligt mycket...
Vissa personer på jobbet har lärt mig att bli en bättre person och tänka efter lite före.....
Vänner som har fina beteenden som jag ser upp till försöker jag apa efter så gott det går......
Allt för att fortsätta utvecklas till det bättre istället för det sämre liksom.....
Jag vill ju bli en bättre kärring helst inte gå mot att bli en bitter kärring.........
Så denna dagen, skulle väl för alla som läser detta , kunna bli en dag, där man först tänker, vad har jag för del i att denna dagen ska bli bra, kan jag agera eller uttrycka mig annorlunda än vad jag brukar eller kanske jag rentav ska hålla klaffen?? (Det där sista är svårt...)
Sist men inte minst så vill jag dela med mig av ett ganska enkelt och lite roligt tips som jag kom på alldeles själv och mådde bra av
Nämligen,
Hur man kan ta sig an ett arbetspass som man inte räknade med eller var särskilt sugen på......
Förra veckan fick jag frågan om jag kunde hoppa in på min lediga dag? Jag funderade lite och bestämde att jag inte skulle kasta mig in till jobbet för att dåna in på jobbet och sucka och beklaga mig...
det hade ju inte gjort en enda människa glad....
Nä,
Istället gjorde jag så här:
Jag sprang en runda, duschade, tog på mig lukta gott,(dessvärre så en arbetskamrat nästan höll på att kräkas och svimma) en fin illröd blus, illrött läppstift och så satte jag mig i bilen med partymusik på högsta volym och låtsades att jag skulle på fest.....
Tror någon att den entre´n och det arbetspasset blev bättre eller sämre för både mig och mina arbetskamrater?
Nope! Det gick så lätt så!
En stämning smittar väldigt lätt och man vill ju hellre smitta ner folk med feststämning än gnällstämning även om det ibland är svårt, men lite läppstift och sånt gör susen!
Men kom ihåg nu att:
Ingen är felfri och perfekt, INGEN!!!!
Inte ens Du. Sug på den.....
Men....
Alla kan väl ändå försööööka att sprida liiite mer glädje..
.. än gnäll..
Kärlek & Glädje åt Alla!
