söndag 30 september 2018

.....otaktsfamilj

Att leva i en familj som typ alltid mer eller mindre är i otakt i energi och humör är sannerligen arbetsamt.
Men synnerligen intressant och lärorikt också!

Oftast bekymrar det mig inte nämnvärt, för det mesta så tar jag det med en klackspark, men ibland så  blir det för mycket även för mig och jag hamnar väldigt nära sprängningsgränsen

När huvudet nästan dunkar sönder, tårar sprutar, snor rinner, hjärtat går på högvarv, andningen får knappt plats i halsen, bröstet fylls med cement och resten av kroppen brinner nästan upp....

Vad gör man liksom?

Tar på sig skorna och går ut....går och går och går och går....tills solen går ner, stjärnorna tänds och andningen tvingas i takt, tårarna lugnar sig lite.......då kan man vända hemåt igen.....eller ringa taxi om man har hunnit väldigt långt bort....



Kommer hem...
..det känns inte så mycket bättre mer än att jag nu vet att jag inte kommer att sprängas denna gången heller.

 Det är bra. 

Sängen med sköna kudden tar hand om trött ledsen vandringskropp och ger ro några timmar hit och dit. 

Svullna ögon och hängig kropp åker till jobbet och får annat att tänka på en stund. 
Stress å ena sidan men ro från det jobbiga just nu. 

Kommer hem, ganska tom....blir överfallen av ..........


.....en liten Adonis,  som tvingar fram skratt och lite härligt svalkande kolsyra i kroppen. Älskade positiva djur som tvingar fram nuet när man har tappat bort det.......


Till sängs igen ...somnar utmattad.......

Vaknar tvärt av att en mus tar sats och galopperar över sovrumsgolvet mot min huvudända........

Snacka om att vara här och nu!

På benen på en bråkdel sekund.
Kastar mig ur sängen och ut ur sovrummet och stänger dörren med en puls som stigit från femtio slag i minuten till tvåhundrafemtio slag....

Här och nu var det ja.......

Klok make sätter mig i arbete......knuffar in mig på toa med hammare i högsta hugg och säger åt mig att slå sönder kaklet.....

Han behöver inte vänta länge på hammarslagen.....

Ta i och slå sönder funkar nästan lika bra som en löptur......

Kroppsarbete (gärna slå sönder saker) och en Adonis med outröttlig glädje och energi kan göra att man hamnar hyfsat på banan igen.....

Men soffan blev en tillfällig ny sovplats tills det galopperande sovrumsmonstret är infångat.....


Inte världens roligaste helg....

.....men jag är en  jäkel på att vända ryggen till skit och ledsamheter en liten stund och kolla åt andra håll om jag kan fånga något kul någonstans en stund..... för att  få lite påfyllning i mitt energiförråd....

Denna helgen var det Adonis , stjärnorna, hammaren, jobbet och samtal med mina älskade otaktsfamiljemedlemmar,  som alla är så kloka och rediga, var för sig, så fort jag inte är det......
...som fick mig att hitta tillbaka till normalläge igen.......


Vad nu normalläge är .......hahaha! 

(sist men inte minst, skriva av sig det sista och lämna det på lilla bloggen, det funkar också)

Ny vecka, nya möjligheter! 


KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA!

söndag 16 september 2018

..dagarnas tvära kast mellan glitter och glamour och minnesstunder

Ena dagen sitter jag i bagarkläder på min fina arbetsplats, Villa Vik och Toftastrand, och käkar lunch.

En annan gång är jag där på en stor och fin minnestund för en god vän som inte ville vara kvar i livet längre.

Nästa gång är det tjusigt och härligt julbord som ska avnjutas.

Nyligen var det en sorglig, vacker och varm minnesstund av min bror, som definitivt hade önskat leva vidare ett tag till ....
..
...och i helgen var det födelsedagskalas med dans, glitter och glamour på samma plats.





Det märkliga är att när jag funderar lite över dom här tillställningarna så är dom ändå ganska lika. 

Allihop innhåller  gemenskap, värme, trygghet, sorliga samtal, glada samtal med massor med människor som man tycker om och några av en annan sort också..... 

Enda skillnaden är egentligen att vissa av stunderna är lite närmare gråt och dom andra är lite närmare skratt men alla innhehåller huvudvärk.........


Det är få saker som jag hatar men här kommer det:

JAG HATAR DEN ONÖDIGA DÖDEN!!

 Det gör jag verkligen. 

Men...

JAG ÄLSKAR LIVET! 

och livet innefattar ju även döden så......

...bara att åka vidare i livet...

...bryta ihop när det krävs och greppa alla stunder av skratt och lycka däremellan! 


Ingen kan undvika livet, 

det är bara att kasta sig ut i:
skratt,
ångest,
ilska,
tårar,
sömnlöshet,
kärlek,
värme, 
längtan,
deppighet,
glädje,

inga av tillstånden är konstanta, bara att möta, omfamna, se sig omkring och åka med! 

Man kan och man får skratta fast man gråter
Man kan och man får gråta fast man skrattar
Man kan och får bli jättearg men måsta släppa fort
Man kan få ångest som måste klappas en stund innan den ska sparkas ut
Man kan känna längtan som också måste omfamnas en stund för att kunna läggas åt sidan lite ibland

Det är bra och klokt att låta alla tillstånd få komma, 
det är slöseri med tid och energi att spjärna emot.

Känslorna kommer ändå att komma liksom

Ta emot
Vårda 
och släpp iväg......
.....framför all släpp iväg.....

Våga också att prova på att bestämma vad du ska känna, ibland funkar det betydligt  bättre än vad man tror, om man bara vågar prova att styra lite!


Ny tid att bestämma över och nya känslor att känna kommer varje minut, varje timme, varje dag, 
allt annat är historia.....


Det där med golf alltså.......suck.....

Innehåller också en del känslor...
...typ en dos frustration
....en dos ilska

 men också,
frisk luft
gemenskap och 
träning på tålamod....



KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA!











måndag 3 september 2018

...den viktiga, årliga "MammaTureNaturresan"



Så löjligt glad jag blev när Ture frågade när vår årliga resa skulle bli av!

En period när jag inte träffade Ture så mycket eftersom det var så hiskeligt mycket hockey så var jag  tvungen att hitta på något för att få umgås riktigt ordentligt med bara honom och det var då vi började med våra små resor. 

Trodde kanske inte att han ville åka iväg med mig längre liksom, även om jag kände att denna resan var viktigare  och mer välbehövlig än någonsin. 



Stevns fyr


Det är alltid ett par naturreservat som ska avnjutas och något mysigt ställe att bo på av varierande lyx, allt från att sova i bilen till finare hotell eller som denna gången hos Elvira och Simon i deras mysiga hus som renoveras för fullt.
Elvira ett stenkast från deras hus


Lördagen spenderade Ture och jag vid Stevns klint i Danmark. 

Hur mysigt som helst. Mycket promenad, trappsteg och höjdskräck blev det. 








Måtte varit väldans småväxta personer som jobbade i Stevns fyr....


Det tog hela lördagen att åka utomlands  och knata runt och upp och ner kring Stevns klint, så vi var väldans trötta när vi kom tillbaka till skånelandet och Elvira och Simon. Men dom var också trötta efter ytterligare många intensiva renoveringstimmar. Så vi knoppade tidigt efter en supergod grillning och lite bubbel.........
....det räcker att vara sexton för att shoppa lite bubbel på Netto i Danmark en lördagseftermiddag......









Lämnade renoveringsjobbarna tidigt söndag morgon....



Detta är sååå mycket Elvira. Kunde lika gärna varit en bild av henne när hon inte ens fyllt ett år....hahaha...kanske inte då med renoveringshatt men klättringen i köket.)


....och  lyckades stå ut ett varv på Emporia för Ture var typ tvungen att köpa ett par skor för  hade nämligen inga skor..........................???!!!!








Efter det så blev det ett natrurreservat i närheten av Malmö som vi inte var imponerade av så vi tog oss inte för att knäppa en enda bild....


Det var nog egentligen väldigt fint men vi var lite bortskämda efter lördagens fantastiska utflykt...






Åkte vidare någon timme och hittade ett slott med väldans vacker natur runtomkring

Härlig böljande bokskogsnatur. 
Här knatade vi runt och njöt tills vi blev hungriga och gled vidare...

Sibylla räddade oss den här gången

Ture ville gärna sova lite i bilen med jag gjorde mitt bästa för att störa och bad honom hitta ett sista ställe innan vi skulle anlända hem.

Det gjorde han.  Hur mysigt som helst. Har en liten förkärlek till spänger och här var det till och med svårt att välja stig...tänk att jag matchade så bra till stigmarkeringarna...ha ha ha, inte så ofta jag lyckas matcha liksom.




OBS! Nya skor!!!






Så mysig och välbehövlig helg


Jag undrar jag vad det kan bli nästa år....det ser jag verkligen fram emot!  

Det skulle nog kunna bära av uppåt landet för omväxling skull....

Kärlek, glädje och natur åt alla!