lördag 16 september 2017

...döden.....och meningsfullt liv....

Ganska mycket snurr i min hjärna mest hela tiden.

Mycket funderingar hit och dit och ibland kommer det riktigt bra tankar och ibland kommer det tankar som jag inte är så förtjust i...

Det går ju alldeles utmärkt att styra upp en del i skallen om man är intresserad. 

Exempelvis så här: 

Du kommer att dö! Det kan bli imorgon eller om 50 år men dö ska du.

What???

Det är sant, det lovar jag!

Hur styr du upp den tanken?

Antingen så sticker du huvudet i sanden och stoppar tanken i byrålådan och så tassar du precis som vanligt vidare i dina gamla tofflor. 

Eller tänker du bara......

Visst tusan jag ska dö också! 

Hmm......Ska jag verkligen slösa ytterligare en dag på att gnälla på vädret/jobbet/mannen/ekonomin/grannar osv, osv.....är det verkligen det jag vill göra om detta är min sista dag eller sista vecka i livet?

Ska jag verkligen fortsätta att göra mitt bästa för att förkorta mitt och andras liv genom att äta skit,vara bitter, låta bli att träna hjärtat och utsätta mej själv och andra för risker i trafiken?

Näää, inte väl?

Var glad att du vet att du kommer att dö men inte riktigt vet när!

Jag menar,  det är ju inte hela världen att du ska dö, det är ju lika för alla och du  vill väl ändå inte trampa runt här i detta livet i all evighet...till slut så borde man väl  tröttna  ...både på vädret, Trumph och alla bantningsdieter...

Använd dig av den fantastiska dödsvetskapen på ett positivt vis!


Det är ju ett superbra verktyg för att leva! 

Och här kommer vi ju genast in på lite religion också....
..jag kan tycka lite synd om dom som måste fundera över huruvida man har skött sina böner och klätt på sig rätt hattar  eller inte, för att komma vidare.....!
Förstår om man inte vill tänka så mycket på döden då liksom.....hur ska man hålla reda på alla konstiga regler som står i antika böcker?

...mitt tips är att sluta tro på saker som inte finns! 

Gör livet lite enklare!
Gilla läget liksom! 
När det är slut så är det.  Och är det inte det,  så....
...då kan det ju eventuellt bli en glad överraskning!  

Om var och en gör sitt bästa och är snäll mot sig själv och andra så är jag helt säker på att vi, hela bunten, hamnar där vi ska oavsett vilken hatt eller vilken bön vi har använt oss av!? 

Jag menar, om det nu skulle stå någon slags gud där, när jag ska kila vidare så lär han ju inte ge mej kalla handen och säga: Nähädu Jenny, här kommer du inte längre för du har inte följt "mina"regler. Du hade fel hatt, åt fel mat, och du läste inte bönen tillräckligt ......jag menar...hallååå, skulle han säga det fast jag har gjort mitt bästa med mitt liv och mina medmänniskor, då vill jag inte vara med i hans klubb alla fall,  för då tycker jag att han är lite småaktig faktiskt!

Ses vi på andra sidan så gör vi och gör vi inte det så..... inget du kan påverka!

Nä, jag tycker det känns spännande att leva och jag känner att jag måste passa på ....om jag går och lägger mig på kvällen och tänker tillbaka på dagen som kanske har dragit runt mig på vägar som har varit i tuffaste laget, så tänker jag : Nu ska här sovas några välbehövliga timmar och om jag har turen att vakna i morgon också, då jäklar i havet,  då provar jag en ny väg!

Jag tänker fortsätta passa på att ta hand om mej,  för jag vill gärna stanna här så länge som möjligt för jag har inte tröttnat än....trots ganska duktigt djupa dalar emellanåt.
Jag vill: 

Passa på att njuta av väder och vind.
Passa på att njuta av roliga och givande samtal.
Passa på att njuta av dofter och smaker.
Passa på att spela golf, springa, cykla, gå, åka skidor!
Passa på att lyssna på fin musik och fina människor.
Passa på att ha livliga diskussioner.

Det finns så många trevliga saker att passa på med så länge man kan och har möjlighet!

Så länge man inte är död så lever man ju....men man vet aldrig.......

Kärlek, glädje och meningsfullt liv åt alla!












torsdag 7 september 2017

...vänta bara ....



Vänta bara lite......




Jag visste inte att det skulle vara riktigt så svårt att  vara mamma 
Jag visste inte att jag skulle behöva åka till havet för att hämta andan och där längta till skogen för att lättare kunna gömma mig

Jag visste inte hur det kändes att vara så ensam med folk runt sig

Jag visste inte hur det kändes att inte kunna andas

Jag visste inte hur ledsen jag kunde bli
Jag visste inte hur frustrerad jag kunde bli

Jag vet inte om det kommer att bli värre

I så fall så stannar jag helst här en stund till
Vänjer mig sakta vid värre och värre

Det går bra..

Måste bara 

Måste bara
 göra färdigt där jag är

Inte rusa iväg

Vänta 
Vänta ut
Prova det 

Inte alltid agera och rusa

Vänta gör mig lam och stressad

Men jag tror att det är det rätta nu

Inte göra som jag brukar
Agera

Nej vänta
Lugnt

Jag får vara lam och ledsen
Jag får ha lite andnöd medan jag väntar
Det går bra
Jag dör inte

Jag kommer tillbaka
När jag har väntat lite till
Då ska jag agera igen


Vänta bara





Solen finns där hela tiden.
Ibland med moln, 
ibland utan 


KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA!