..."någon annan fixar"...

Vi vill inte ha sämre miljö men vi vill inte sluta handla,  åka bil i onödan och ut och flyga.......

Vi vill inte vara feta men vi vill inte och orkar inte äta bättre och börja röra på oss....

Vi vill att våra barn ska vara aktiva och inte sitta med sina skärmar och telefoner men är vi vuxna ett bra föredöme.....

Vi vill att politiker ska lösa alla problem med ekonomi för vård, skola, invandring men är vi, var och en, beredda att ta något ansvar själva...

Hela tiden är det någon annan som ska göra saker för att vi ska ha det/må bättre men vi vägrar anstränga oss något vidare själva...

Det räcker liksom inte att bara tänka eller dela saker om detta på sociala medier, var och en måste agera på något sätt....

Jag tänker att om vi vill ha en bättre, rikare och mer välmående värld så måste alla försöka dra sitt strå till stacken för miljön, barnen och ekonomin....

Om alla ansträngde sig lite istället för att gnälla och tro att alltid någon annan ska fixa alla problem så hade det med all sannolikhet börjat hända saker.......

Okej nu ska jag predika lite också.....hahahah...

..Jag vill ju gärna dra mitt strå till stacken och då är jag säker på att en sån sak som LÖPNING och andra utomhusaktiviteter är lösningen på nästan ALLT! 

Låter ju nästan för bra för att vara sant men...

Fundera över hur det skulle vara om alla som har möjlighet rent fyskiskt varje dag började gå ut för en löptur, kanske lite varianter på det såsom, rask promenad, cykeltur, inlinesåkning osv...men UT OCH RÖR PÅ FLÄSKET OCH PUMPEN varje dag för tusan gubbar. 

Om alla skulle göra det så skulle följande hända:

Det psykiska välmåendet skulle omgående bli bättre

Hjärtat skulle orka sprida dubbelt så mycket kärlek

Sötsuget minskar 

Lusten för skräpmat minskar kraftigt

Sömnen blir bättre

Bitterheten minskar

Tålamodet ökar

Figuren blir bättre

Lusten att gnälla minskar

Skelettet blir starkare

Immunförsvaret blir bättre

Lättare att lösa problem

Nya hjärnceller bildas

stresshormoner hålls i schack

Bättre sexliv

och sist men inte minst....

Tid för shopping minskar och det i sin tur innebär att:

Man behöver inte jobba lika mycket för att ha råd med shopping!

Det i sin tur innebär att man slipper bli utarbetad, stressad och att man inte heller sliter så mycket på miljön eftersom man inte shoppar så mycket

Pengar över, 

tid över, 

bättre miljö, 

och ett bra föredöme för barnen,

mindre belastning för både vården och miljön

Då får vi bättre ekonomi till ex. skola och vård

Så himla fiffigt liksom!

Här försöker jag mig på ett litet leende...lite bakvärk, har inte riktigt vant sig vid Spättans lilla sadel än....phu ....mysigt ändå, huvudet mår bra!

Nåväl...

 Ut och var miljövänlig och ekonomisk nu! 

(Någon kommer inte att fixa det åt dig.....)

Supersmidigt och supernajs faktiskt

Kärlek och glädje åt alla!

...att plåga sig lite....

Ibland måste jag liksom plåga mig lite....eller är det bearbetning....det är nog båda...

Har suttit vid spotify hela morgonen för att hitta den perfekta låten för ett speciellt ändamål....





Hamnar på Vanjas spellista från det att hon låg på intensiven i Lund....phu, det knyter sig i magen när jag skriver det och när jag hör låtarna...

Låtarna som jag då försökte gömma mig i, springa lite till innan Lund hade vaknat, spela för Vanja för att ev, få någon respons......

Att spela den spellistan nu, framkallar direkt en jätteklump i magen, tårar men också mer och mer värme och ödmjukhet....

Herregu, snart två år sedan.....så mycket har hänt, många extra rynkor, massor med grått hår och extremt mycket kärlek och omtanke från väntade och oväntade håll....

Har lärt mig att mycket inte längre betyder särskilt mycket medan andra saker betyder allt



Kanske det viktigaste jag har lärt mig har blivit att släppa saker som är mindre viktiga,  så fort som möjligt så att man inte stannar på botten.....

Att kräla runt på botten tar snabbt all energi för att komma vidare....

Men har också lärt mig att acceptera och inte bli rädd för gråt, skräck, ångest, ilska......att ta väl hand om alla känslor gör att dom dunstar fortare....annars är risken att dom pockar på tills du inte kan stå emot, energin tar slut och känslorna kanske till och med välter dig.....

Så ligger du där i geggan igen.....utan energin, för den har du lagt på att spjärna emot alla svåra känslor.....

Öppna famnen, dom bra känslorna kommer att stanna och dom dåliga kommer att dunsta....
...bara du kikar upp lite försiktigt för att se att det faktiskt både sker och sägs bra saker även när det det är som jävligast.....







För att vara lite mindre djup och sentimental så ska jag försöka se det positiva i ännu en dag som jag inte kan träna löpning.......två veckor kvar till loppet......
.....det är liiite svårt att se något positivt i det,  men jag kan ju försöka köra lite förträngningsteknik och kanske, kanske lyckas kliva upp på Spättan för tredje dagen i rad trots att jag kved ganska duktigt redan i går när rumpan mötte den lilla stenhårda sadeln....jag kanske inte hinner tappa konditionen lika mycket om jag hojjar runt lite....kan inte skada att plåga sig lite...det som inte dödar det härdar ju....

Kärlek & glädje åt alla!

...att få en andra chans

Nu har jag landat på andra sidan

Äntligen

Jag har sett fram emot det

Varit nyfiken och förväntansfull

Men inte visste jag att det skulle kännas så här bra

Jag kan se tillbaka 

Se toppar och se dalar

Dalar som inte riktigt ville ta mig ända upp igen

Men så kom födelsedagen 

Och nu är jag där

På andra sidan femtiostrecket

Det känns bara hur bra som helst

Som att ha klarat ett delmål

Få chansen att lite börja om,

Fast med massor av erfarenhet och pondus

BAM!

Så som bara tanter med blå leopardklänningar kan ha

Så alla utmaningar, stora som små,

kom då!

Kärringen är redo!

Kärlek & glädje åt alla!

...att känna sig lite galen och nykär

Det hände något konstigt i veckan.

Den där klumpen som hela tiden ligger och lurar i magen på mig, den som har bott där i ganska många år nu, den där som plötsligt och oftast utan förvaning växer till sig för att blir alldeles för stor och ta alldeles för mycket plats. Den där klumpen som hela tiden försöker knuffa och buffa undan positiva tankar och aldrig riktigt låter dom få växa färdigt och bli riktigt stora.
Den där klumpen som hela tiden påminner mig om att jag inte riktigt kan slappna av och vara riktigt lugn och glad...

Helt plötsligt så växte den till sig och förvandlade sig.

Från en grå cementklump till att istället bli en riktigt stor, knallgul och glad gubbe som gjorde att det liksom bubblade i mig .....som om att jag helt plötsligt hade en magnumbutelj med champagne i magen istället,  jag hade glömt hur det kan kännas...nykärkänsla typ.

Vad orsaken var?

Två män (varav den ena knappt man ännu och den andra mer gubbe, hahaha) som trodde på mig och övertygade mig att "råka" anmäla mig till ett riktigt utmaningslopp!

Var det så jäkla enkelt?

Att förvandla en lurig och sovande ångetsklump till en sprallig och sprudlande, glad gubbe?

Ett utmanande, annorlunda och knäppt lopp?



Helt plötsligt så har jag haft flera dagar i rad där ingenting kan sänka mig, det är sååååå lovely!!

Här gäller det att njuta som bara den, ingen jäkel vet hur länge det varar

Träningen känns plötsligt sjukt rolig och inte bara nödvändig för att överleva.

Snygga, nya och extra  bra träningskläder måste inhandlas. Kanske nya skor också...jag som aldrig brukar vilja handla...hahaha

Lite svårt att sova, så uppskruvad.......men det gör inget, det är lite så som det kan vara,  när man är nykär, man behöver liksom inte så mycket sömn, man går på något annat.....

Frågan är vilket träningsupplägg jag ska ha...fyra veckor....hade behövt minst fyra månader till eller kanske t.o.m fyra år....men, men....jag kanske inte lever då och det som inte dödar det härdar!

Det vet jag!


Har du en inneboende ångestklump?

Prova att anmäla dig till ett riktigt utmaningslopp vettja.....Galet? JA! Men det kanske funkar på dig med!

Trevligt känsla det där att nästan känna sig som nykär faktiskt

Kärlek & glädje åt alla!

.....att vara homosexuell......

En grej jag har funderar på ibland är homosexualitet!

Jag har inte så värst stora, typ inga,  problem med att folk är vare sig bögar, flator, bisexuella, heterosexuella, transsexuella och allt vad det nu kan heta!

Jag gillar liksom kärlek, lycka och trygghet och jag tycker att alla ska ha rätt till det, utan en massa invändningar från trångsynta personer.

För mej får man vara vad man vill, när man vill och hur man vill men jag undrar varför vi är så glada för att stoppa in varandra i fack?

Är det så viktigt att vara antingen det ena eller det andra?

Varför?

Om inte facken fanns,  skulle det då kunna vara så att man kunde bli kär/kåt/intresserad av en härlig och speciell person i stället för  en person med ett särskilt kön?
Om alla liksom bara var i ett enda fack.....


Hade vi inte haft en massa fördomsfulla, missunsamma "fackministrar"  i samhället så hade det nog inte varit några bekymmer med att vara homosexuell eller liknande! Det är ju inte dom med annan sexuell läggning som ställer till besvär det är ju dom som inte kan acceptera att man inte är en "Svensson" som ställer till besvären...



En sak som jag också undrar lite över angående detta ämne: Blir tex en bög äcklad av att tänka sig sex med en tjej på samma sätt som jag upplever att en heterosexuell man blir av att tänka sig sex med en annan man?

Om jag skulle gissa (jag vet ju inte och då får man gissa) så är det såhär: Äckelkänslorna skapar dom som har mycket fördomar kring homosexualitet, hade det inte funnits fördomar kring detta så hade äckelkänslorna inte funnits utan då hade det bara varit så här: Jag tänder på den personen men inte på den!
Man hade sluppit äckelkänslor och skamkänslor liksom...eller....?



Men det är ju onaturligt....

Nä, jag tror inte riktigt att det är så!
Nu är jag egentligen inte säker på att jag vill  jämföra djur och människor men om man nu tycker att det är onaturligt med homosexuella så ska man i alla fall veta att i naturen så är det ganska naturligt.....

Om man tittar på djurvärlden, där det inte förekommer särskilt många religioner, SDanhängare eller andra allmänt trångsynta personer med fördomar så kan man  se att det är ganska vanligt med homo- och bisexuella!

Närmare bestämt vet man, att än så länge, hos 1500 arter förekommer det homosexualitet! Allt från lejon och elefanter till trollsländor och någon otäck tarmmask.....

Vill djuren ha kärlek och sex så har dom uppenbarligen det och då bryr dom sig inte om vilket kön det är.

Ganska intressant faktiskt!

Men finns det egentligen någon fördel för evolutionen med homoförhållanden?

Jajemen, det finns det faktiskt.

Man har tex, spanat in några svarta svanar i australien.  Där det inte är ovanligt att två hanar bildar par. Hanarna är betydligt större och starkare än honorna.

Det kommer honor för att ha sex med den ena eller bägge, hon lägger  ägg i boet sen blir hon bortkörd igen.....(inte så juste precis)!  Hos ett sådant homopar har ungarna 10 gånger så stor chans att överleva som hos ett heterosexuellt svanpar!

Ja,ja, hur naturligt det ena eller andra än må vara, så blir jag nog kvar i mitt heterofack fortsättningsvis, det känns naturligt för mig!

Men jag tänker aldrig döma dig för att du inte är lika naturlig som jag, med håriga ben i högklackat! Ha, ha,ha!

Kärlek, glädje och trygghet åt alla! 

...att bli bitter...

Igår kväll så tog jag med mig finaste, älskade, gladaste och outtröttliga  lilla löparkompisen på långpass.

Jag vet när långpassen varade runt tre timmar men nuförtiden kallar jag alla pass över timmen för långpass och känner mig nöjd med det. Det är ju där jag är nu liksom. 

I det stora hela så tycker jag att ett långpass är när man är ute mer än dubbelt så länge som sitt kortaste pass.  

Det som är så jäkla gött med långpass är att det mycket mer handlar om tiden jag är ute än längden. Det gör att stress över en bra tid på en viss sträcka försvinner och man kan bara njuta,  gå lite, ta lite bilder på fina ministolar som står mitt i skogen...

 ...klappa om sin löparkompis lite...

eller leka lite med honom....

eller bara njuta av solen genom skogen, kanske fika.....

......eller kanske inte fika men äta något litet om man behöver mer energi. Fast om man äter min dundermacka före långpasset så behöver man oftast inget mer....

Surdegsfralla från Toftastrand,  typ "mullegodis" med extra allt( nötter, frön och massor med kakao) och toppa med banan! Mums!

Det är något i denna sammansättningen som är såå himla bra att springa länge på! Det är beprövat sedan många år så var inte rädd för att prova, det funkar liksom alltid! Du kanske kommer längre och är ute längre än någonsin!

Vi hade det jättemysigt, men.......när vi hade varit ute i kanske en timme ungefär så vurpade jag och fick värsta köttsåret på knät.....

stånkade lite och tyckte ändå att det kändes okej i köttsåret, jag valde att inte åka till akuten....däremot så kände jag att jag fick lite ont i ena stortån eller i den där knölen bakom....

...och nu när jag vaknar så har jag riktigt ont i den....svårt att gå som vanligt och det gör tom ont när täcket lägger sig på knölen...det gör liksom till och med ont att vara stilla.....

Asså, PÅ RIKTIGT! Jag måste vara den första som lyckas vricka stortåknölen......för det är väl en vrickning kan jag tro....hur kan man lyckas med det liksom? Och det värsta är att DET SYNS JU NÄSTAN INGENTING, ÅÅÅ!! 

Idag blir en gnällig dag, jag har ju redan börjat lite fint här.....

Blä!

Men ha det så jäkla bra då alla som ska ut på löpartur eller härliga promenader..........

Jag får väl sitta här på en stol och vara  bitter.....

.....men jag ska försöka ta lärdom och komma ihåg en sak nästa gång jag möter en bitter person...

 det kan ju vara så att dom kanske har vrickat stortåknölen och inte kan springa......

....jag ska prova att tycka lite synd om dom och bjuda dom på kaffe och lite medlidande så blir dom säkert snart glada igen....

(Undrar just om  det går över när jag har ätit frukost? Jag måste prova nu!)

men okej då, 

Kärlek & glädje åt alla!