...sista dagen på ett ganska ruttet år...

Terrordåd och Is, terrordåd och Is, terrordåd och Is...också lite Trumph, naturkatastrofer, kaos i Malmö och Göteborg omvartannat, störtande flygplan, tiggare utanför affärer, Prince dör,  läkare som fatttas eller använder människor som försökskaniner! Tror jag det,  att man inte kan sova en hel natt för att man har ont i axeln och för att man oroar sig för sina nära och kära.......

Jag vill nog påstå att dom här sista två åren i mitt liv inte går upp på topplistan som dom två bästa!

Men eftersom jag många gånger är en irriterat positiv person så tänker jag varje morgon när jag vaknar, idag ska jag se vad jag kan hitta på så att det blir så bra som möjligt ändå i min lilla värld.

Många tunga och frustrerande tårar har droppat ur mina ögon, jag låter dom göra det, dom får rinna, dom behöver ut, får dom inte rinna fritt och komma ut så blir det så förskräckligt svårt att hitta tillbaka till skrattet igen!  Om jag inte låter dom ramla, då klumpar dom ihop sig som geggamojja och geggar ut sig i hela kroppen och kväver både skratt och glädje som också behöver ut. Nä,  dom där ledsna dropparna kan och får  ramla bäst dom vill medan jag letar efter nya eller gamla utvägar och stigar som jag kan prova.

Nu kommer 2017,  det ska bli bättre och blir det inte bättre så får jag åtminstone se till att förhålla mig till det på ett sätt som inte skaver sönder mig.

Sova, äta bra, höja pulsen i skogen, strunta i oväsentligheter!  Sova, äta bra, höja pulsen i skogen, strunta i oväsentligheter osv, osv.....

Så länge jag är riktigt sträng med dom sakerna så kommer jag plöja mej fram ett år till.

Jag måste även fortsättningsvis låta bli att tro att någon eller något annat ska lösa mitt välmående och mina problem!

Har jag förresten ens problem?
Nä, det har jag faktiskt inte,  om jag inte väljer att se dom som det.

Det är ju livets utmaningar som kommer och går!

Alla blir drabbade, en del mer och en del mindre, man måste försöka se det som utmaningar och ge sig på dom så fort som möjligt!
Låter man dom vara problem, så är risken stor att man blir förskräckligt ledsen, handlingsförlamad och bitter, kanske så bitter så att man till slut blir uppäten. ...hujedamej!


Jag brukar vara ganska bra på att hitta saker som kan ladda mitt batteri lite extra när det behövs och som jag kan se fram emot även kommande år!

Det kan vara:
När jag tar ut Spättan för året.
Magiska stjärnklara, kvällslöpturer!
Golfrundor!
Möte med någon ny spännande människa!
Svamp och blåbärsplock.
Träffa mina helt fantastiska vänner!
Härliga och givande samtal med alla mina barn!
Kanske att jag skulle ge mig på ett första cykellopp med Spättan....
Djupa samtal med mamma.
Kanske något roligt löparlopp...
Mycket ny musik och radiodokumentärer ska det lyssnas på.
Åka till Stockholm och hälsa på underbara personer och få distans till vardagen genom fina samtal och nybakat bröd och härliga löpturer!
Ser ju också fram emot utvecklingen i den nya löparklubben som jag har startat på jobbet! Ouiiii!

Och sedan kommer jag nog att läsa mer om mikrober för dom är vansinnigt spännande! Hahahah!

Säkert så blir det några besök till havet att längta till också!

Kärlek, glädje och ett gott 2017,  åt alla!

...böglucior och svartskäggiga tomtar.....

Jag undrar en grej...

Hur himla viktigt är det att en lucia är vit eller svart , tjej eller kille och att en tomte har vitt eller svart skägg?

Vad skulle hända om det var fel färg eller fel kön?? För att inte tala om hur det skulle vara om  tomten eller Lucian är bög eller hoppar på kryckor??? Å,  kära nån 😨!!!

Jag vill veta exakt vad skulle hända då??

Skulle det blir börsfall?

Eller skulle alla i närheten bli sjuka i pesten?

Kanske skulle alla, som tittar på lucior och tomtar som inte är som vanligt, bli blinda!

Eller tänk om alla som är i närheten av sådana tokigheter får långa näsor, stora öron och blåsor i munnen....

Ja, inte vet jag ....

...men jag är ju  lite trög, så om någon vill vara så vänlig och förklara,  för jag fattar liksom inte vad det stora problemet är och vad som skulle hända?


Låt dom som vill vara lucior vara lucior och dom som vill vara tomtar kan väl få vara det?!

Kan inte alla bara sluta hetsa upp sig över småsaker hela tiden och skapa problem av saker som inte behöver vara problem?

KÄRLEK, GLÄDJE OCH KNASIGA LUCIATÅG  FÖR ALLA!

...dålig förälder...

Jag vet innerst inne att jag och även  dom flesta andra, i det stora hela, är bra föräldrar.

Men ofta behöver jag påminna mig om följande:  Att vara en bra förälder är inte samma sak som att vara en perfekt förälder, och vet du varför?

Jo, för att jag tror inte att den perfekta föräldern finns.

Visst, visst, det går alltid att tänka i efterhand:  varför gjorde jag så och inte så, varför sa jag det och inte det! Det går ju att grubbla sig fördärvad men vad hjälper det....Förmodligen så gjorde du eller sa precis det som du tänkte var bäst just då, även om det i efterhand kan ses som helt åt pipsvängen.....

Många gånger så vacklar självförtroendet som förälder och då är det bra att ha lite skog att springa i och lite däck i källaren att lyfta,  för när man har gjort det så blir man lite klarare i knoppen igen och då klättrar självförtroendet ...i alla fall en liten gnutta!

Det är otroligt påfrestande när man känner att man har gjort vad man har kunnat som förälder och sedan blir det riktigt dåligt och stökigt i alla fall.....

Phuu....låt inte dom dumma tankarna ta över .....gör en kort paus, "gilla läget" som det är just nu, vad finns det för möjligheter? Plöj sedan vidare...

Hanteringen av min "dåligförälderkänsla"  idag får börja med långpass i skogen...efter det så blir känslorna alltid lättare att bära och möjligheterna fler!

Det är praktiskt!

Kanske någon som känner som jag ibland och inte har provat vad skogen och pulsen gör för själen......prova!

För min egen del så hade jag nog lidit av både magsår och psykbryt vid det här laget om jag inte valt pulsen och skogen när allt känns väldigt mörkt......

Ibland blir det lite tungt på turen då får man stanna upp lite och andas några djupa andetag för att sedan kila vidare! Hem måste man ju😊.... liksom! 

Kärlek, glädje, självförtoende åt alla!