Tanken var en härlig, lugn och oplanerad dag med ensamtid....jag skulle hinna göra massor med trevliga saker......
Jonas på jobbet. Ture i Malmö. Vanja och Adonis så småningom till Öland och jag ledig.
Vanja och jag äter frukost och går en långpromenad.
Sedan tar hon Adonis och ger sig iväg och jag gör typ INGENTING.
För mig funkar det inte så bra att inte göra INGENTING, jag mår inte så bra om det inte händer saker hela tiden.....
Jag brukar lösa det genom något projekt eller en löptur eller så men OM jag inte omgående drar igång med något kroppsligt så blir jag liksom plötsligt handlingsförlamad och låter ofrivilligt hjärnan ta överhanden och då hittar den snabbt den där superdåliga stigen som verkligen är dålig.....
Själv försöker jag säga till mig: gör något, solen skiner, cykla en runda, spring en runda, gå åtminstone ut och sätt dig i trädgården en stund, åk och handla, planera något mysigt för dig och Jonas i kväll, ring och prata eller träffa någon........
..... men när hjärnan väl har slagit sig in på den dåliga stigen så är den supersvår att stoppa....
Men jag vill ju inte in på stigen där alla jobbigheter och ledsamheter bor........ ...död, funktionshinder, alzheimers, ångest, cancer, självmordstankar, droger, bilolyckor och all annan jävla skit......
Rätt som det är så sitter jag i soffan med en chokladkaka i munnen.....
Ja, för det hjälper ju........
Tårar kommer och går...
Jag är bara grå....och tom..
En och annan utflykt till köket eller toan och däremellan lite stickning och dator.....
Plötsligt är klockan kväll.
Jonas kommer hem och bara är trygg, förstående. Han bara är och finns! 💗
Jag känner att nu är denna dagen klar ...
...jag accepterar att det blev en sån dag....
....i morgon kommer det en ny....
Nu är klockan fem och det är en ny dag och jag är säker på att den blir helt annorlunda och det ser jag fram emot!
Det finns så mycket skoj och spännande som kan hända....
Godmorgon!
KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar