...dålig förälder...

Jag vet innerst inne att jag och även  dom flesta andra, i det stora hela, är bra föräldrar.

Men ofta behöver jag påminna mig om följande:  Att vara en bra förälder är inte samma sak som att vara en perfekt förälder, och vet du varför?

Jo, för att jag tror inte att den perfekta föräldern finns.

Visst, visst, det går alltid att tänka i efterhand:  varför gjorde jag så och inte så, varför sa jag det och inte det! Det går ju att grubbla sig fördärvad men vad hjälper det....Förmodligen så gjorde du eller sa precis det som du tänkte var bäst just då, även om det i efterhand kan ses som helt åt pipsvängen.....

Många gånger så vacklar självförtroendet som förälder och då är det bra att ha lite skog att springa i och lite däck i källaren att lyfta,  för när man har gjort det så blir man lite klarare i knoppen igen och då klättrar självförtroendet ...i alla fall en liten gnutta!

Det är otroligt påfrestande när man känner att man har gjort vad man har kunnat som förälder och sedan blir det riktigt dåligt och stökigt i alla fall.....

Phuu....låt inte dom dumma tankarna ta över .....gör en kort paus, "gilla läget" som det är just nu, vad finns det för möjligheter? Plöj sedan vidare...

Hanteringen av min "dåligförälderkänsla"  idag får börja med långpass i skogen...efter det så blir känslorna alltid lättare att bära och möjligheterna fler!

Det är praktiskt!

Kanske någon som känner som jag ibland och inte har provat vad skogen och pulsen gör för själen......prova!

För min egen del så hade jag nog lidit av både magsår och psykbryt vid det här laget om jag inte valt pulsen och skogen när allt känns väldigt mörkt......

Ibland blir det lite tungt på turen då får man stanna upp lite och andas några djupa andetag för att sedan kila vidare! Hem måste man ju😊.... liksom! 

Kärlek, glädje, självförtoende åt alla!