Bajstankar och griniga människor

Mycket som rör sig i huvudet i vanlig ordning

Denna morgon är det BAJS! Alltså på riktigt...hahahah

Obs! 

Även om det nu kommer verka exakt som att jag är typ "överläkareprofessor" när jag uttrycker följande rader om kroppen,  så är jag INTE det.....😉😆hahahah!!

Nej nej, jag är bara en totalt outbildad, okunnig men väldigt, väldigt nyfiken "människrokroppsfunderare"...

och 

OBS!

 en gång till, 

det kommer bli ganska/jättemycket bajssnack i detta inlägget....ja, så för den ointresserade eller känslige då alltså, du bör sluta läsa på en gång

Dom som känner mig vet ju att jag ibland har en jättedålig kissåbajshumor men idag tänkte jag bruka lite allvar vad gäller bajs, för det är inte bara roligt.

 Det är superintressant, superspännande och viktigt också! 

Jag har tänkt så här:

Vad blir följderna bli om man inte bajsar typ varje dag, månntro?

Livsmedel som inte kommer ut utan istället ligger kvar i din varma kropp i mer än ett dygn, det måste ju ta vägen någonstans om det inte blir bajs och kommer ut....vart tar det vägen då liksom? 

Ja, om det inte åker ut som bajs på en gång alltså?

Det kan ju liksom inte bara dunsta bort därinne i våra kroppar...

Kryper det fram gamla ruttna matrester till organ och leder tex...som så småningom blir till smärta?

Kryper det upp gamla ruttna matrester till hjärnan som så småningom blir huvudvärk och glömska?

Det borde ju bli  överfullt och kö i kroppens inre reningsverk som i sin tur blir smärta, sjukdomar eller andra komplikationer, eller?

Kan det vara så att våra dåliga terroristbaciller ÄLSKAR gamla matrester som inte åker ut som bajs och till och med förökar sig illkvickt på gamla matrester?

Kan det vara så att terroristbacillerna gör allt för att försöka hamstra "mat" i olika gömmor i kroppen och så ligger det kvar där och ruttnar och kan inte komma ut?

Kan det också vara så att dom där terroristbacillerna  mejar ner och tar över våra snälla och fina  reningsbaciller , dom som hela tiden städar runt, fixar, donar och  renar kroppen och blodet från matrester? 

Vad händer i så fall med alla små fina blodkärl och vårt HJÄRTA ...om terroristbacillerna tar över liksom?

Och börjar samla matrester överrallt...

Om man tänker sig vad som skulle hända med köttbiten, räkorna, mjölken, tårtan, ja,  alla sorters livsmedel, om det fick stå i en 37 gradig bastu i ett dygn eller två eller tre .....

...det skulle med största sannolikhet bildas jättemånga terroristbaciller...

Efter det dygnet så ska du äta det.....tror vi att kroppen skulle må bra då...njaee, inte superbra kanske...

Förmodligen så skulle vi plötsligt bli superjättebajsnödiga, och kanske även kräkiga jättesnabbt om vi åt av mat som stått framme länge i värme..

men 

.. det skulle förmodligen lösa sig hyfsat genom att den dåliga maten bara flyger genom kroppen utan att fastna..

..därför att terroristbacillerna hinner liksom inte rå på reningsbacillerna för reningsbacillerna har förhoppningsvis inte haft så mycket att göra på sista tiden, och då är dom är många, hyfsat utvilade, pigga, starka och på hugget för krishantering och kan då rena i en hiskelig fart innan terroristbacillerna hinner "hamstra"

Så jag tänker att, om man nu skulle bli tvungen att välja, så borde det ju till och med vara bättre att äta gammal mat en å annan gång trots att den stått framme eller är lite för gammal,  än att äta typ sin gamla vanliga "vanligt" mat dag ut och dag in och nonchalera att det kanske inte är så himla bra eller rätt mat man stoppar i sig eftersom man inte bajsar så ofta och lätt....Man kanske dessutom har lite ont både här och där som man inte vet vad det beror på

(Terroristbacillerna som hamstrar gammal mat i din kropp kanske?)

Jag tänker så här: 

Reningsbacillerna som är livsviktiga för att vi ska må bra och hålla oss friska behöver lite hjälp på traven för att funka på allra bästa vis, dom behöver bra och varierad mat och en massa fart och fläkt! 

Då förökar dom sig och blir snabbt många fler och mycket starkare än terroristbacillerna, terroristbacillernas förråd töms ju om det inte kommer så mycket ny skräpmat hela tiden

Men just det ja, reningsbacillerna behöver MOTION också för att kunna orka och hjälpa till att rena när det blir lite för mycket skit i kroppen....då behöver dom liksom vara friska, starka och många för att hålla efter terroristbacillerna...

Så motion är också superbra för att kunna hjälpa reningsbacillerna så att vi kan bajsa 

Sen fattar ju vem som helst att om man tar all mat man äter,  så är ju risken stor att den fastnar både här och där om man inte slabbar i sig lite vatten också,  och om man vill hjälpa sina reningsbaciller ännu mer så är ju en lite olja rena glidmedlet för dom, då behöver dom knappt kämpa alls, mer hejja på varandra i förbifarten när dom glider förbi mot utgången liksom....

Så dricka,  äta hyfsat bra och varierat, motionera och lite olja som piff, så blir det lättare att bajsa istället för att låta terroristbacillerna föröka sig och ta sig in i både hjärta, hjärna, leder och organ....fy fasen alltså...

Så jag tänker så här också, 

om/när du möter griniga människor så kanske man kan fråga om dom möjligtvis inte har bajsat på länge.....

Det skulle ju faktiskt kunna vara så,  att det helt enkelt är kaos i deras kroppar med terroristangrepp både till höger och vänster, förstoppning och ont lite varstans i kroppen...det kan man ju fatta, man kan ju omöjligt må bra och vara glad med en massa terroristbaciller som hamstrar gammal mat,  och som har invaderat kroppen liksom

Dom kanske skulle behöva få i sig lite bra bajs av någon annan med bättre bajs för att må bättre och få lite bättre "måbrabaciller" ...

Jo, det är faktiskt sant på riktigt, att man kan bli friskare genom att få någon annans bättre bajs...Det har jag både sett och läst forskning om. 

Såååå sjukt spännande och intressant!!! 

Men det skulle ju kunna vara så du kanske uppfattas lite konstig om du frågar en grinig kollega eller annan medmänniska vad som står på, om det möjligtvis beror på att han eller hon inte har bajsat på länge.....

Så här fin dassutsikt kan man ha när man är ute och vårdar hjärta och reningsbaciller!

Rätt najs va´?

Kärlek & Glädje åt ALLA!

 

Ta lite (eller varför inte mycket) eget ansvar för det egna livet

Ju mer som händer runt mig, ju mer jag lever och ju längre jag lever 

desto mer inbillar jag mig att jag förstår vad det viktigaste i livet är

Det är att må så bra som möjligt, både fysiskt och psykiskt, 

så länge man har flytet att få vara kvar här i livet

Det är ju såklart helt omöjligt att må sådär superbra hela tiden, 

det går inte

men

det är inte omöjligt

 att hela tiden själv ta ansvar och lägga en egen stabilare grund för att

så fort som möjligt, 

efter svackor och svårigheter, 

 kunna återgå till sin stabilare

 "måbragrund"

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, 

det finns faktiskt inga genvägar för att få en bra 

"måbragrund"

Sova bra

Äta bra 

Motionera utomhus 

Bara vara

Man kan ju också, 

motionera först

 och sedan vara utomhus 

men jag tycker att det är smartare att motionera utomhus, 

så får man ytterligare tid över att sticka, hångla eller nåt

Om man sedan råkar ha följande: 

 En läcker man med stor mustasch 

Fina och förstående vänner 

Ett trivsamt jobb med snälla och trygga arbetskamrater

Kanske en och annan bråkig och underbar unge

Kraftiga högtalare

Riktig bra och snygga  löpardojjor

Så gör ju det knappast saken sämre för sin"måbragrund"

  Du kan ju såklart klara dig utan dom sistnämnda

men

 du kan inte klara dig utan dom första fyra, 

 alltså, 

en gång till: 

SOVA BRA

ÄTA BRA

MOTIONERA UTOMHUS

BARA VARA

"Mitt gym" 

så underbart härligt , 

föränderligt, 

i olika ljus, 

och temperaturer. 

 Dock lite ohärligare när det är pissmyrsäsong...

..får väl kontakta Anticimex..

💗💗💗

Men trots att alla vet detta, 

hallå, 

ingen kan väl ändå säga att dom inte vet detta va´...

..så käkar människor mängder av Ipren och liknande, gnider in sig med kilovis voltarensalva, frossar i skräpmat, godis å läsk (15 kg godis och över 70 liter läsk, per person och år) och chips, öl ( 54 liter/person och år), röker, sitter uppe för länge på kvällarna, jobbar för mycket, sitter stilla för mycket för att sedan springa till doktorn för att man mår dåligt utan att ens ha sett över och åtminstone försökt ta lite eget ansvar och funderat på att prova dom fyra förstnämnda sakerna först !?

sova bättre, äta bättre, motionera utomhus, bara vara,  sova bättre, äta bättre, motionera utomhus, bara vara, sova bättre,  äta bättre motionera utomhus...osv osv

Jag tänker att doktorn i första hand måste vara till för dom sjuka, inte för dom som vägrar ta eget ansvar för sin egen långsiktiga hälsa...

Dom som hela tiden vill att någon annan eller något annat ska ordna deras hälsa...

Man irrar liksom bara omkring efter andra saker, pengar, prylar och aktiviteter och tror att det är lösningen på måbragrejen man tror liksom att något annat eller någon annan ska lösa ens problem...

Är det inte oerhört märkligt? Och väldigt stressigt och oroligt att förlita sig på annat och andra hela tiden?

Jag tycker det

Vuxna människor som ännu inte hunnit lära sig eller ens varit intresserade av att lära sig om vad som är viktigast för att livet ska kunna flyta hyfsat. 

Vuxna som står och gapar som fågelholkar och undrar varför dom inte mår bra, fysiskt eller psykiskt eller både och?

Ja, jo, tro mig, jag vet att golvet kan dras undan och man kan ha det superjobbigt och må skit under perioder och att vissa har det betydligt tuffare än andra, men det är då som det är ännu mer viktigt med dom där fyra förstnämnda sakerna: sova, äta, motionera,  frisk luft och bara vara . 

Detta måste liksom ALLTID vara

 grunden för att må bra och klara olika kriser, svackor och sjukdomar. 

att det ska vara så himla svårt...

Det finns INGA andra hållbara genvägar. NEJ

Det är liksom dom första grejerna på listan, (sova bättre, äta bättre, motionera utomhus, bara vara) som ska göra så att du klarar av att resa dig upp när du har ramlat ihop på golvet, liggandes i fosterställning och bara vill dö för att allt i livet känns helt kört av olika anledningar

Men istället för att fokusera på dom första och enkla grejerna som alla kan göra, så irrar man runt som en galning. 

Man köper saker, aktiverar sig på dom mest underliga sätt som tex shopping och sociala medier, jobbar som en galning, käkar piller, ringer doktorn, innan man först provar att ta första steget mot eget ansvar genom att tex. bara gå ut en  promenad i naturen och hämtar kraft och tänker om..så enkelt och fiffigt

Men nä, man äter skit, hänger i soffan alldeles för länge om kvällarna, vet inte hur luften eller himmelen ser ut utan att ha ett fönster emellan, springer till doktorn med diffusa krämpor, kollar på datorn/TV´n/telefonen, gnäller lite hit och dit och tror att det ska gå över utan någon som helst insats från sig själv.....

Det är märkligt, visst är det det?

Människor som mår dåligt tror många gånger att det liksom beror på att grannen är dum, arbetskamraten,  beter sig illa, chefen är orättvis, att man har en ful bil, att håret inte är tillräckligt lockigt, att lönen inte är så stor, att kompisen har snyggare fru osv osv....

Det är märkligt, visst är det det?

Om alla människor skulle lägga lite mer energi på att äta redigt, sova redigt, vara ute och motionera så skulle vi få betydligt mindre gnäll i stugorna och på jobbet, dessutom så skulle vi få ner vårdköer...

Tänk att VARJE person faktiskt skulle kunna förändra och förbättra,  både för sig själv och andra såååå himla mycket,  genom att sluta ödsla energi på skit och istället lägga den på äta redigare, sova redigare  och gå ut och motionera och få frisk luft och även bara vara..

Det vore ju väldans flott om vi vuxna föregick med gott exempel istället för att gnälla runt över väder, vind och vara oroliga för  våra barn ....

...det är faktiskt vi själva, vi vuxna som måste ta på oss ansvaret och föregå med gott exempel.  

Det hjälper kanske inte att bara stoppa in kidsen i bilen och skjutsa dom hit och dit till aktiviteter för att sedan själva bara titta på eller sitta kvar i bilen och surfa eller shoppa lite under tiden ...

Nej,  jag tror att vi behöver ut på äventyr i skogen MED ungarna,

cykla MED ungarna 

eller åtminstone lyfta på våra rumpor och kliva ur bilen och gå en promenad medan dom tränar...

..som sagt föregå med gott exempel. 

 Jag tänker att det lönar sig för både oss själva och barnen i det långa loppet.....

Så, hur vore det nu om Folkhälsomyndigheten i fortsättningen hade pressträff om detta varje vecka...

visade siffror på vad som kan hända på IVA om man inte tar hand om sin hälsa och vad det kan leda till i vårdkostnader, lidande och död....

Lite tankar såhär på söndagsmorgonen då...

Såhär kan man tänka: 

Att äta bra behöver väl egentligen inte vara så himla besvärligt, stället för typ 50/50 bra och dåligt intag,  så kan man kanske satsa på 85/15 bra och sämre matintag 

Med frisk luft och motion blir man automatiskt hungrig istället för sugen och äter gärna lite redigare istället för att vara småsugen och peta i sig skräp mest hela tiden. 

Att motionera behöver vare sig betyda springa lopp eller gå på gym, det kan betyda en daglig rask promenad på 20 minuter. 

ALLT är bättre än soffan eller köpcentrat, både för hälsa, stress, dålig sömn och ekonomi

En bra sömn är det inte bara att beställa, det vet jag mycket väl, men chanserna ökar betydligt när man regelbundet får frisk luft, motion, rutin och mindre stress och oro

Så min slutsats är nog att frisk luft och motion faktiskt den viktigaste grejen för att få kroppen att fungera, men även vården kunde ju på det viset med största sannolikhet få mindre att göra...

Fast frågan är hur vi gör med frisk luft och motion utomhus just idag....

...man vill ju liksom inte brottas med MALIK och få träd i huvudet....

..hjälm kanske...

..hm...

Kanske man får göra ett undantag idag och ta efter Jesus, 

dvs. yoga i soffan....

Kärlek & Glädje åt alla!

...lite modernare budord

Jag är inte helt säker på att jag kan dom där tio budorden som står i bibeln, många lär sig väl när dom konfirmeras men jag konfirmerades aldrig  ...hade väl annat för mig kan jag tro...
..men kanske att jag nästan skulle kunna lyckas pressa fram "Fader vår"utantill om jag ansträngde mig men ....varför skulle jag... vad är den bra för...
....och det är ju knappast en merit att  att kunna "Fader vår" utantill....

..nää, jag har tillräckligt mycket i min hjärna som tar plats och snurrar ändå liksom.....men ...

..budorden var det ja....

... jag är väl inte sämre än att jag kan hitta på tio egna budord

Jesus hjälpte mig lite på traven.....

Jag har funderat lite fram och tillbaka och här kommer dom:

1. Tro inte på saker som inte finns bara för att andra påstår att det finns. Skaffa en egen uppfattning

2. Ligg inte med någon som inte vill ligga med dig

3.  Gnäll inte på vädret, de går ändå inte att påverka

4.  Värna om demokratin! Rösta! Välj parti som ser till alla människors lika värde

Missbruka inte, vare sig makt, ord, droger, alkohol....det sårar och stör.....

5. Handla inte mer saker än vad du behöver och/eller har råd med och kan ta hand om

6.  Sök hjälp för avundsjuka/svartsjuka/missunnsamhet om du inte kan sluta på egen hand

7. Följ lagar och regler( även om man kan undra ibland)men samhället funkar liksom  inte om var och en ska ha sina egna regler.

8.  Slå absolut inte barn,  men inte dom som är svagare och dom som har glasögon heller för den delen..

9.  Ta ansvar för din hälsa. Var rädd om dig själv genom att äta redig mat, sova och var ute och rör på dig.

10.  Svär inte åt folk och försök var trevlig åtminstone någon gång om dagen i alla fall, typ hälsa ordentligt och sånt!



Ja, det var väl ändå tio hyfsat bra grejer....ja, jag vet att det var elva....en viktig var onumrerad...men den var tvungen att ta plats och jag kunde liksom inte ta bort någon



Sedan har jag ju såklart några till som egentligen också kvalar in bland dom tio.....

* Ha respekt för äldre
* Behandla alla lika innan du vet säkert vilken historia som ligger bakom den du står framför
* Var rädd om dina medmänniskor, djuren och naturen
* Tro inte på allt som skrivs i tidningar, på facebook, twitter och på bloggar
* Tänk minst ett varv till innan du dömer och tar ställning
* Ta inte, vare dig själv eller allt och alla så himla allvarligt, det blir inte roligare för det
* Lär dig använda ordet förlåt
* Var  inte vara långsint, livet är för kort för att man ska gå runt och sura, dessutom så får man fler rynkor, gråa hår och färre kompisar
* Börja springa! Ja, du kan gå och cykla och skida och rida också, men ut i naturen ska du och röra på dig ska du också!

Jag lyckas inte följa alla budord varje dag men jag brukar försöka att inte slå mina barn eller gnälla så mycket trots att regnar på tvären femtioelfte dagen i rad, eller svära när någon är dum....

Men jag försöker mitt bästa och jag tror faktiskt att jag har blivit bättre på mycket....

Finns säkert många fler bra budord som jag inte kommit på ännu....
kanske återkommer med tio nya vad det lider...

Kärlek & glädje åt alla!

Det händer alltför ofta att min mun rusar iväg före hjärnan och berättar min livshistoria till höger och vänster för allt och alla som vill höra på men även för dom som inte vill, men inte vågar säga till mig att vara tyst så att andra kan få lite luft också...

När min hjärna väl lyckas få tyst på munnen efter att jag berättat om mig själv, egentligen,  alldeles för länge, så får jag ibland reaktionen "Men herregud Jenny, hur har du det/hur har du haft det egentligen???"

Då börjar jag undra om munnen har stått och ljugit eller i alla fall överdrivit, jag menar så farligt är det ju inte, det finns ju dom som har det mycket värre. Och så får jag skämmas lite över munnen jäkla babblande.....


Jo, lite intensivt har det varit dom sista åren faktiskt men det betyder ju inte att alla vill lyssna, det är ju det där med att min mun bara plarrar på när den väl börjar...jag har svårt att lyckas få den att tala lite lagom....det resulterar ofta i att när jag väl kommer på den och ber den hålla truten, så kan jag bli helt tvärtom och knäpptyst i stället...hahaha

Det är precis som att om jag väl börjar så kan jag inte sluta, precis samma som när jag öppnar en påse Polly eller en Toffifee, jag kan inte sluta förrän allt är slut eller att jag har berättat allt. Konsten är liksom att inte börja tugga......

Men, men, jag jobbar på det, hela tiden, både tugget och tugget.......

Ibland när jag står och lyssnar på någon så får jag koncentrera mig så mycket på att inte börja illprata så att jag inte hör vad den mittemot säger för jag måste hela tiden säga till mig själv "var tyst och lyssna, var tyst och lyssna..." det brukar funka tills den mittemot frågar något om mig och då är det kalkat....pinsamt men sant..

Då börjar jag igen....suck...och har jag berättat allt så drar jag gärna igång någon diskussion som är lite känslig, irriterande eller utmanande....gärna där jag vet att folk har åsikter.......allt för spänningen......och för att jag älskar att röra om i andras hjärnor och få dom att börja tänka på nya sätt....märklig hobby, jag vet...

Jag vill ju så gärna kunna lyssna lika mycket som jag pratar, men blir det minsta lilla för ointressant eller går för långsamt, så tappar jag fokus och hamnar någon annanstans i tankarna eller börjar plarra själv.......pinsamt men sant...

Men jag är inte den som är den, jag är medveten om det och jobbar vidare på den biten också....tro mig...även om det inte alltid märks när du står där och berättar något för mig och min blick ser lite frånvarande ut och förmodligen är någon helt annanstans.....

För jag vill, jag vill verkligen, därför att jag tycker att andra människor och deras historier är intressanta,  men det är såå svårt det där med att hålla fokus och koncentration

Det är betydligt  lättare om man, springer, går eller jobbar samtidigt, då brukar det vara mycket, mycket enklare att hålla fokus och lyssna....

Men i annat fall så behöver det liksom vara saker som jag tycker är riktigt kul, irriterande eller spännande eller som kan skapa en diskussion annars tappar jag genast fokus och börjar fundera på något annat....

Förstår att jag inte alltid är så lätt att umgås med/leva med/ jobba med....

Det är bra när någon ibland "väcker" mig lite när jag ser lite tom ut, en del är snälla och gör det, puss på er, man vill ju helst bli bättre på det man är är lite dålig på .....och då kan man ju behöva lite hjälp på traven i bland

Vem gör ens sådan här mössor.....

Men hur som helst så  är det bra att kunna skriva av sig lite, och här kan ju var och en sluta läsa/lyssna när den vill och jag får prata precis och få ur mig hur mycket jag vill,  utan att trötta ut någon....riktigt fiffigt faktiskt!

Kärlek & glädje åt alla!

...att stå för sin åsikt

Jag råkar visst ha fått en hjärna som ständigt tänker, tycker och funderar utan paus.....

MAN SKA STÅ FÖR SIN ÅSIKT!

Det ska man väl? 

Eller...?

Ja, jo, det ska man kanske..... eller inte....

Jag gillar att diskutera och naturligtvis gillar jag också att ha rätt. (Vem gör inte det?)

Men trots allt och konstigt nog så älskar jag faktiskt också att bli överraskad (kanske inte märks så väl att jag älskar det,  just där och då....  men efter ett tag så ) och inse att min åsikt var kanske bara sådär, när det väl kom till kritan liksom,  och någon vände på den.

Ja, ja, först kanske jag inte blir särskilt glad att någon kommer och säger att jag hade fel men sen tycker jag att det är kul,  när jag inser att jag lärt mig något nytt....ett kliv framåt tänker jag!

Fast det är ju så klart, för stunden roligare,  att tala om för någon med annan åsikt,  att min är minsann mycket bättre och få den personen att förstå det...men...det tar mig liksom inte vidare på min väg genom livet......


Så även om man alltid har fått lära sig att man ska stå för sin åsikt, så är det kanske faktiskt inte alltid det bästa, om man nu vill vidare, utvecklas och lära sig nya saker och förstå nya infallsvinklar.....

Eller?




Idag tänkte  jag genomföra dag 2 (Runstreak)

Kärlek och glädje åt alla! 

...kroppshets

Funderar lite kring kroppshets och fixering kring det

Jag tror så här: 

Om alla började med att bli fixerade av hur bra mat, motion och frisk luft påverkar den psykiska hälsan,

i stället för att vara fixerad vid hur dom sakerna påverkar den fysiska,

då kommer automatiskt kroppshetsen att lugna sig...

Jag inte bara tror...jag är faktiskt helt supersäker


Därför att: 

Om man äter bra mat, rör på sig så att inte kroppen stannar och andas frisk luft så att kroppen får rejält med friskt syre.....

...då kommer det försvinna såå mycket problem!

Då mår psyket bra och då får man liksom automatiskt "Jagärnöjdmedminkropp" på köpet även om den inte är sk "instagramperfekt"

Hur svårt det kan vara...

Att inte barn och ungdomar alltid har fattat detta är en sak men att vuxna människor inte fattar vad kropp och psyke behöver....det är för mig en gåta. 

Hur kan man veta så himla exakt hur bilar och borrmaskiner fungerar, hudkrämer och balsam funkar, hur man räknar procent och ekvation och vilka kungar som hette vad och levde när, för att inte tala om  vilka mediciner man behöver för vilka åkommor....

MEN MAN VET INTE HUR MAN GÖR FÖR ATT TA HAND OM SIN EGEN KROPP OCH SITT PSYKE ORDENTLIGT!!!?? 

Alla kan ju lära sig men är av någon outgrundlig anledning inte intresserade!?
Hur kan man INTE vara intresserad av att må bra på ett enkelt vis??!

Att man måste hjälpa kroppen att inte bli en slöhög och att man måste ha frisk luft för att kunna sova och må så psykiskt bra som det bara går!!!

ALLA vuxna människor borde ta sitt ansvar och fokusera MYCET MER på vad vi i första hand behöver, innan vi får krämpor och problem...
...inte vad vi i andra och tredje hand behöver när problem och krämpor redan dykt upp.....

Jag anser inte att det på något vis är dåligt att fundera och vara lite fixerade över vad och hur man äter så länge det bottnar i att ge kropp och själ det dom behöver för att ta sig starkare och gladare framåt.

Jag anser inte heller att det på något vis är dåligt med lite fixering och hets vad gäller träning så länge träningen går ut på att ge kroppen verktyg för att bära dig och hålla dig upprätt genom livet. Både i muskler senor och psyke

Men om kroppsfixeringen och hetsen är för att få bekräftelse av andra då kommer man att tröttna...
Det är jättekul att se snygg och vältränad ut men det hjälper ju föga om inte psyket är stabilt....
Är däremot psyket stabilt så bryr man sig inte nämnvärt vad andra tycker men det är så klart kul men inte så viktigt, liksom

Så kroppshets är väl bra så länge det går ut på att hjälpa sig själv till att må psykiskt bra, men så fort hetsen visar sig genom att man börjar jämföra sig andra med sig själv oavsett om det gäller kilon eller kilometertider eller utseende då är man helt vilse ....

Så med andra ord, det jag vill säga vad gäller kroppshets, titta, lyssna, och känn efter inåt istället för utåt mot alla andra ....känn hur du mår av saker du stoppar i munnen och av saker som du gör.

Det måste inte vara svårare än så.
Man lär sig snabbt vad psyket mår bäst av

Och en sak till, det är ju liksom ALDRIG för sent att fixera på bättre saker,  alla har rätt att må så bra som dom bara kan

Så ut i skogen nu och flytta lite sten,  sedan fixar du lite redig mat, så kommer denna dagen bli mycket bättre än den förra

Kärlek & Glädje åt alla!

...några ord och tankar om livet huller om buller

Nu vet jag....

..vet hur det kan kännas att sitta på en stol vid sidan av någon som är svårt, svårt skadad

..vet hur det kan kännas att stå bredvid någon som inte vill leva längre

..vet hur det kan kännas att sitta på en stol vid sidan av någon som är svårt, svårt sjuk

...vet  hur det kan kännas att hålla någons hand bara några timmar innan handen kallnar .....

Jag vet hur det kan kännas

Jag vet vad man kan få brottas med

Jag vet att man klarar det

Livet rullar

Livet är orättvist och rättvist,

 huller om buller

Livet är så

Nu är jag en annan person

Nu är jag en som får leva med att slangar och ljusblå sjukhuslakan ibland tar plats på näthinnan

Nu är jag en som får magklump av ambulanser

Nu är jag en som vet att livet alltid är huller om buller

Det behöver inte vara sämre

Det behöver inte vara värre

Det behöver inte hela tiden vara avgrundsdjupt

Man kan bära

Man är stark

Man kan så mycket

Oftast kan man  bestämma

Oftast kan man styra

Oftast kan man välja

Hur man ska möta sekunder, 

minuter

 och 

timmar

Men...

..ibland måste tårar bara få komma och dränka örngott

..ibland måste ilska och frustration bara få komma och ta plats

..ibland måste kroppen bara få skrika, protestera och värka

Det går att använda byrålådan

Det går att bädda med bomull i en låda och lägga dom vackraste minnena där

Det går att lägga tråkiga minnen i en annan låda, låsa och bara glutta genom nyckelhålet i bland när  man måste

Man reser sig

Man tar ett kliv

Man skrattar igen

Livet går vidare,

 huller om buller, 

kors och tvärs 

man måste åka med

det finns inget val 

Omfamna,  

gilla läget 

åk vidare

för livet....

....det kommer att fortsätta,

 huller om buller....

Kärlek & Glädje åt alla!

...mindfulness å andra måbragrejer

En kväll så var jag på en föreläsning om mindfulness och kroppskännedom....
...jag lärde mig ingenting....
...jag kunde redan, hahaha!

Kunde väl mer känna att jag ville hjälpa föreläsaren och lägga till och dra ifrån några saker....

Ibland känns det så skönt att bara märka att det här, det kan jag!

Jag må vara hur trög som helst när det gäller att planera framåt, då släcker min hjärna ner, men när det gäller att vara här och nu,  då är jag hemma på riktigt.

Nu skulle jag kunna dra igång och skriva hundra sidor om ämnet tror jag.

Hur man ska göra och hur man ska tänka osv osv....

Jag gillar ju den enkla vägen för att må bättre och då måste jag ju göra det enkelt för mig
Att göra det enkelt,  innebär inte att fara iväg och gå på kurs som kostar mycket i tid, planering och pengar.....

Vad kostar kursen i pengar?
Vad kostar kostar bensin/buss?
Vad kostar det i tid?
Vad kostar det i energi för att passa in i vardagen?
Vad måste jag avstå från för att kunna gå på kursen? Skogen, familjen, redig mat, sömn.....

Nä, skit i "Måbrakursen"...

.. här kommer mina bästa tips, dessutom gratis, så slipper du gå på kurs/föreläsning om mindfulness för att må så bra som möjligt

Kalla det för mindfulness eller vad du vill,  men håll i hatten för här kommer det:


Att göra
Varje dag:      ÄT,  (redigt)
                     SOV, (på natten) 
                     RÖRELSE OCH FRISK LUFT (helst tillsammans)

Känner du att du inte hinner, kan eller orkar dom här tre sakerna, så kan du apselut inte lägga till ytterligare grejer som du tror att du måste göra, som att gå på "Måbrakurs" tex,  för gör du inte ovanstående grejer så blir ingenting bra till slut.......ingen kurs kan äta, sova eller motionera åt dig liksom...


Visst, visst,  det löser inte alla problem man drar runt på,  men,  med dom tre sakerna fungerande, så får du helt andra förutsättningar att lösa alla motgångar och problem på ett helt annat sätt och med en helt annan kraft.



Jag tror att jag har skrivit detta förut men det tål att upprepas. Lite matte.....(som jag då inte är så bra på men plus och minus brukar gå hyfsat)

Det är ganska vanligt att jobba 8 timmar per dag, fem dagar i veckan.

Restiden är kanske 1 timme. (cyklar eller går du så har du ju redan gjort en grej på "varjedaglistan"

Sova är bra att göra ca 8 timmar.

8+8+1=17 timmar

Ett dygn innehåller 24 timmar!

24-17=7

En vecka innehåller alltså:

7*5= 35 "lediga timmar" (på jobbdagarna)

plus

16+16=32 lediga timmar (på helgen)

tillsammans blir det väl......

67 lediga timmar i veckan att fixa redig mat på och att gå ut och röra sig och få frisk luft!

Säg inte, att du inte hinner..........för det är inte sant, 67 lediga timmar i veckan!

Om du inte hinner äta ordentligt, sova tillräckligt och vara ute och röra på dig så misstänker jag att du ska lägga in ett träningspass om dagen som heter:

NEJTRÄNINGSPASSET!!

LÄR DIG SÄGA NEJ!

Åtminstone tills du fått bättre ordning på din sömn, mat, uteaktivitet och dina 67 lediga timmar i veckan! 

En bra ide är också att....

 dränka latmasken, be om hjälp,
 och slänga ut energitjuvar dvs. 
...personer, datorer, telefoner, paddor, andra tid/penga/energiskrävande/ prylar

En annan superbra sak att träna på,  om du inte redan kan, är: 

ACCEPTERA/GILLA LÄGET

Acceptera att du är som du är,
  mår som du gör,
har det du har
och kan det du kan!

När du väl har gjort det.....

DÅ... 

....då är det dags att jobba vidare på nya stigar och äventyr!

 Troligen kan du hoppa över just "Måbrakursen" när du väl kommit igång med ovanstående, du kommer inte att behöva den....

Själv har jag accepterat att jag är som jag är och alltså typ, sämst i världen på att packa och planera,
 kanske jag skulle kunna välja en sådan kurs om jag tycker att jag vill lägga pengar, tid och energi på det.....
.....i annat fall så kan jag ju bara gilla läget och tänka att "Va´fan, det är ju sån jag är! Jag går ut lite  i skogen i stället, träffar en vän, lagar något gott, lyssnar på fin musik, stickar lite eller hånglar lite eller drar på en liten, härlig utflykt med ostmackor och kaffe och mycket frisk luft

Det funkar också, kanske till och med bättre!
 Lära mig planera, det kanske jag ska försöka lära mig någon annan gång.....kanske...och kurs....jag vet inte...tycker det är svårt att sitta still när man kan göra så mycket annat sköj och dessutom.....
...alla behöver ju liksom inte vara bra på allt!
Vi kan ju hjälpas åt!




Kärlek & glädje åt alla!

.....att vara homosexuell......

En grej jag har funderar på ibland är homosexualitet!

Jag har inte så värst stora, typ inga,  problem med att folk är vare sig bögar, flator, bisexuella, heterosexuella, transsexuella och allt vad det nu kan heta!

Jag gillar liksom kärlek, lycka och trygghet och jag tycker att alla ska ha rätt till det, utan en massa invändningar från trångsynta personer.

För mej får man vara vad man vill, när man vill och hur man vill men jag undrar varför vi är så glada för att stoppa in varandra i fack?

Är det så viktigt att vara antingen det ena eller det andra?

Varför?

Om inte facken fanns,  skulle det då kunna vara så att man kunde bli kär/kåt/intresserad av en härlig och speciell person i stället för  en person med ett särskilt kön?
Om alla liksom bara var i ett enda fack.....


Hade vi inte haft en massa fördomsfulla, missunsamma "fackministrar"  i samhället så hade det nog inte varit några bekymmer med att vara homosexuell eller liknande! Det är ju inte dom med annan sexuell läggning som ställer till besvär det är ju dom som inte kan acceptera att man inte är en "Svensson" som ställer till besvären...



En sak som jag också undrar lite över angående detta ämne: Blir tex en bög äcklad av att tänka sig sex med en tjej på samma sätt som jag upplever att en heterosexuell man blir av att tänka sig sex med en annan man?

Om jag skulle gissa (jag vet ju inte och då får man gissa) så är det såhär: Äckelkänslorna skapar dom som har mycket fördomar kring homosexualitet, hade det inte funnits fördomar kring detta så hade äckelkänslorna inte funnits utan då hade det bara varit så här: Jag tänder på den personen men inte på den!
Man hade sluppit äckelkänslor och skamkänslor liksom...eller....?



Men det är ju onaturligt....

Nä, jag tror inte riktigt att det är så!
Nu är jag egentligen inte säker på att jag vill  jämföra djur och människor men om man nu tycker att det är onaturligt med homosexuella så ska man i alla fall veta att i naturen så är det ganska naturligt.....

Om man tittar på djurvärlden, där det inte förekommer särskilt många religioner, SDanhängare eller andra allmänt trångsynta personer med fördomar så kan man  se att det är ganska vanligt med homo- och bisexuella!

Närmare bestämt vet man, att än så länge, hos 1500 arter förekommer det homosexualitet! Allt från lejon och elefanter till trollsländor och någon otäck tarmmask.....

Vill djuren ha kärlek och sex så har dom uppenbarligen det och då bryr dom sig inte om vilket kön det är.

Ganska intressant faktiskt!

Men finns det egentligen någon fördel för evolutionen med homoförhållanden?

Jajemen, det finns det faktiskt.

Man har tex, spanat in några svarta svanar i australien.  Där det inte är ovanligt att två hanar bildar par. Hanarna är betydligt större och starkare än honorna.

Det kommer honor för att ha sex med den ena eller bägge, hon lägger  ägg i boet sen blir hon bortkörd igen.....(inte så juste precis)!  Hos ett sådant homopar har ungarna 10 gånger så stor chans att överleva som hos ett heterosexuellt svanpar!

Ja,ja, hur naturligt det ena eller andra än må vara, så blir jag nog kvar i mitt heterofack fortsättningsvis, det känns naturligt för mig!

Men jag tänker aldrig döma dig för att du inte är lika naturlig som jag, med håriga ben i högklackat! Ha, ha,ha!

Kärlek, glädje och trygghet åt alla! 

...en liten detalj inför valet....

Jag tänkte på en sak angående dom som hade tänkt rösta på SD.....har ni på riktigt verkligen tänkt färdigt??

Jag menar bara det,  många röstar ju på SD av den anledningen att det är för mycket invandring och det gillas inte så mycket av SD anhängare eftersom SD anhängare många gånger tycker synd om kvinnor på grund av invandrare.....

Men samma män, för trots allt så verkar det fortfarande vara flest män och det kan man förstå,  som då röstar på SD, hejar ju samtidigt på en politik som helst tycks vilja att vi jobbar oss tillbaka till stenåldern vad gäller kvinnors rättigheter.

Kvinnorna har ju liksom inte ens kommit i fatt än och då ska vi genom SD stiga bakåt igen.....va??

Stanna hemma, föda svenska barn, om vi nu är svenskar som föder dom förstås,  som inte blir homosexuella eller någon annan sexuell avvikelse, tjäna mindre pengar, tjäna sin man istället......

Det där är ju inte särskilt grant.....det tycker väl ingen!!

Tänk på det, ni som hade funderingar på att rösta på SD........Tycker ni att invandrare förtrycker sina kvinnor så är dom ju i så fall inte ensamma precis....




Så tänk en gång till, det måste vi väl ändå vara värda, att du tänker ett varv till?

KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA! 

...att hitta rätt partner

Jag undrar om det är fler än jag som funderar på vilka märkliga önskemål folk letar efter hos en blivande partner.......

Det ska vara fina ögon och fast rumpa

Det ska vara vältränat och rätt längd på håret

Det ska vara rikt och socialt

Det ska vara stil och charm

Det ska kunna lagas mat och borras hål

Det ska vara barnkärt och sexigt

Men när man sedan frågar någon som lever i eller har levt i ett långt och bra förhållande då låter det helt annorlunda.....

...då ska det nämligen se ut så här:

Det ska vara respekt och ärlighet

Det ska vara pålitlighet och humor

Det ska vara samma grundvärderingar och tankar om livet

Det ska vara frihet och närhet

Det ska vara trygghet och förståelse

Kanske något att fundera över om man ska ut på raggarstråt....

....en ide´ vore kanske att dom första dejterna sker med förbundna ögon...eller med typ.... burka😉.........


KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA!

....dom rätta känslorna

Det tycks vara så att fem är en bra tid att vakna när man är ledig!

Det är en bra tid att vakna.

Jo, förvisso så kan man känna sig lite trött innan sömnen helt har lämnat kroppen  men hjärnan är helskärpt och utvilad långt innan ögonen har slutat grusat sig.

Jag tror att det är en av dom sakerna som jag gillar med att vakna tidigt, det är precis som att hjärnan har nollställt sig under natten och det är så mycket enklare att tänka klarare och klokare utan en massa hjärnspöken och oro som pressar sig in under dagen.

Jag är ganska förväntansfull och tycker att tidig morgon känns lite spännande.

Man kanske inte kan bestämma så himla mycket av vad som ska ske under dagen för det blir ändå aldrig riktigt som man tänkt sig, men man kan bestämma hur man själv ska försöka vara, åstadkomma och reagera.

Om man hade en dålig dag i går så kan man njuta av att den dagen är förbi.
Om man hade en bra dag igår så kan man ta med sig det in i den nya dagen.
Vad var det som var bra?

Oftast är det inte vad som har hänt utan vilka känslor som man har känt.

Vilka känslor är dom bästa egentligen? Om man måste välja.

Jag tycker dom varma känslorna, dom där som bara böljar runt igenom hela kroppen och gör en lugn, harmonisk och glad!

Det är liksom dom varma känslorna som hela tiden lagar golvet jag ska stå på.
Det är dom varma känslorna som hjälper till att hålla borta ledsen och arg känslor.

 Det är dom varma som har en förmåga att dröja sig kvar längst. Så att sträva efter dom är bra.

Att klappa om och ta hand om dom varma lugna känslorna är riktigt bra för då behöver man liksom inte gå på jakt efter någonting annat överhuvudtaget.

Har man dom varma lugna så kan alla andra känslor komma och gå lite som dom vill. Ovanpå liksom.

Men kruxet är väl att komma på hur man ska hitta dom där bästa.....

För mig är dom bästa dagarna så här:

Vakna i god tid till dagen.

Fundera på vad som måste göras.

Då menar jag måste på riktigt.

Typ mat, dryck och gå ut!

Dom grejerna är väl ändå överkomliga tycker jag.

Vad hinner man eventuellt mer göra?


Bäst är att inte plocka in mer saker i dagens planering än vad man säkert hinner med,  även ifall det skulle dyka upp något ytterligare som man vill/behöver få gjort.

Plocka bort i stället för att lägga till en massa.

Det blir minst stressigt på det viset och lättast att hålla kvar lugna varma känslor!

Kärlek, glädje och rätta känslor åt alla!

....psykisk ohälsa och självmordstankar....

(Ett lite äldre inlägg som jag kände mig tvungen att skriva men inte lagt ut för att det kändes för utlämnande just då, men som är superviktigt och tyvärr alltid är aktuellt för någon, det måste vädras och vädras mycket, tänker jag)

Att stå stabilt och stötta någon med självmordstankar är en oerhört  tuff erfarenhet. 

Det drar igång mycket tankar och man blir jättetrött både av oro, känslostormar och svarta nätter!

Jag har nog fram tills nu, tillhört den gruppen av människor som verkligen har försökt att förstå  människor med självmordstankar och tyckt att det är otroligt ledsamt när någon inte vill leva längre och dessutom tar sitt liv men jag måste tyvärr erkänna att jag också ibland har vacklat i tanken och tänkt att det också är en egoistisk handling att ta livet av sig..... 

Det skäms jag för nu! Jag skäms faktiskt så mycket för det,  så att jag helst vill förtränga att jag ens har snuddat vid dom tankarna, det för det vänder sig ut och in i magen på mej när jag inser hur fel jag har tänkt.  

Jag förstår lite bättre nu!
Så nu tillhör jag en annan,  något mer erfaren grupp som vet att när man har självmordstankar, då är man sjuk och faktiskt sjuk på riktigt!!!  
Jag vet att läskiga baciller som är jättesvåra att rå på själv har angripit tankarna.

Att vara sjuk ska man inte bli dömd för! 
Ingen dömer ju dej och tycker att du är egoistisk för att du har migrän,  halsfluss eller ligger med huvudet i toastolen och spyr (om du inte är bakis)?

Jag har inte pratat med någon om självmordstankar tidigare men nu har jag det och jag har dragit några slutsatser alldeles själv:

Att vilja ta livet av sig handlar inte att vilja dö! Det handlar om att man inte orkar leva på det sättet och må på det sättet man gör just nu!

Om du har huvudvärk så kan du stå ut, men om det övergår till migrän så behöver du tabletter!

Om du har ryggont så kan du stå ut ett tag, men blir det värre så behöver du en (tex) kiropraktor!

Om du är förkyld så kan du stå ut,  men om det övergår i halsfluss så behöver du vård ! 

Om du är ledsen så kan du stå ut ett tag,   men om det övergår i självmordstankar så behöver du vård!

Om man berättar att man fått lunginflammation så förstår alla! Dom tycker synd om dej!  Dom gullar med dej, handlar åt dej och berättar om egna erfarenheter, allt från lunginflammation till alla möjliga mystiska sjukdomar som dom har drabbats av!

Om någon talar om att dom mår jättedåligt, verkligen jättedåligt fast inte riktigt kan sätta fingret på vad....vad händer då med din reaktion?  

Står du kvar?
Frågar du mer?
Frågar du tex om personen t.o.m har tänkt på att ta livet av sig?
Slätar du över?
Lägger du benen på ryggen?

Kan tålas att tänka på och kanske också prata om på fikarasten! 

Alla andra sjukdomar förutom självmordstankar,  ska ju ältas i det oändliga! 

Vore bra om man kunde älta detta också. 

Jag menar bara det,  om man nu är en person som har "jagvilltasjälvmordtankarsjukan" ska man då också behöva bära den sjukan själv,  inklusive dåligt samvete för att man har dragit på sig den sjukan?

Låtsas att du har maginfluensan! 
Tänk så mycket bättre du mår om någon dyker upp och inte räds för spyor och istället kommer med förståelse, peppning, sällskap, blöt handduk och avslagen cocacola! 

Och kanske efter det akuta skedet tog med dej ut i friska luften till ett fint ställe för att lyssna på hur du har känt dig under sjukdomen, hur många gånger du har spytt och huruvida du hade räsärbajs och feber också?

Om man mår psykiskt dåligt behöver man också någon som kommer och inte räds för tårar och ångest. Någon som tar ett kliv fram och inte backar. 
En som står kvar fast det är svårt!
 En som lyssnar, pratar serverar mat och drar med sig personen ut i friska luften....Kanske en som följer med till vården vid det behovet..
Önskar att jag tillsammans med folk runt omkring mej hade pratat och ältat självmord och psykiskt ohälsa lika mycket som alla andra sjukdomar! 


Då hade jag kanske haft liten gnutta mer kött på benen och inte känt mig så blåst och dum i huvudet som jag gjorde då.... 
...och dessutom så kanske den som tänkt på att avsluta sitt liv vågat tala om det i ett mycket tidigare skede och kunnat få hjälp och stöttning innan det behöver gå så långt eller till och med för långt!

KÄRLEK OCH GLÄDJE ÅT ALLA! 

...döden.....och meningsfullt liv....

Ganska mycket snurr i min hjärna mest hela tiden.

Mycket funderingar hit och dit och ibland kommer det riktigt bra tankar och ibland kommer det tankar som jag inte är så förtjust i...

Det går ju alldeles utmärkt att styra upp en del i skallen om man är intresserad. 

Exempelvis så här: 

Du kommer att dö! Det kan bli imorgon eller om 50 år men dö ska du.

What???

Det är sant, det lovar jag!

Hur styr du upp den tanken?

Antingen så sticker du huvudet i sanden och stoppar tanken i byrålådan och så tassar du precis som vanligt vidare i dina gamla tofflor. 

Eller tänker du bara......

Visst tusan jag ska dö också! 

Hmm......Ska jag verkligen slösa ytterligare en dag på att gnälla på vädret/jobbet/mannen/ekonomin/grannar osv, osv.....är det verkligen det jag vill göra om detta är min sista dag eller sista vecka i livet?

Ska jag verkligen fortsätta att göra mitt bästa för att förkorta mitt och andras liv genom att äta skit,vara bitter, låta bli att träna hjärtat och utsätta mej själv och andra för risker i trafiken?

Näää, inte väl?

Var glad att du vet att du kommer att dö men inte riktigt vet när!

Jag menar,  det är ju inte hela världen att du ska dö, det är ju lika för alla och du  vill väl ändå inte trampa runt här i detta livet i all evighet...till slut så borde man väl  tröttna  ...både på vädret, Trumph och alla bantningsdieter...

Använd dig av den fantastiska dödsvetskapen på ett positivt vis!

Det är ju ett superbra verktyg för att leva! 

Och här kommer vi ju genast in på lite religion också....
..jag kan tycka lite synd om dom som måste fundera över huruvida man har skött sina böner och klätt på sig rätt hattar  eller inte, för att komma vidare.....!
Förstår om man inte vill tänka så mycket på döden då liksom.....hur ska man hålla reda på alla konstiga regler som står i antika böcker?

...mitt tips är att sluta tro på saker som inte finns! 

Gör livet lite enklare!
Gilla läget liksom! 

När det är slut så är det.  Och är det inte det,  så....

...då kan det ju eventuellt bli en glad överraskning!  

Om var och en gör sitt bästa och är snäll mot sig själv och andra så är jag helt säker på att vi, hela bunten, hamnar där vi ska oavsett vilken hatt eller vilken bön vi har använt oss av!? 

Jag menar, om det nu skulle stå någon slags gud där, när jag ska kila vidare så lär han ju inte ge mej kalla handen och säga: Nähädu Jenny, här kommer du inte längre för du har inte följt "mina"regler. Du hade fel hatt, åt fel mat, och du läste inte bönen tillräckligt ......jag menar...hallååå, skulle han säga det fast jag har gjort mitt bästa med mitt liv och mina medmänniskor, då vill jag inte vara med i hans klubb alla fall,  för då tycker jag att han är lite småaktig faktiskt!

Ses vi på andra sidan så gör vi och gör vi inte det så..... inget du kan påverka!

Nä, jag tycker det känns spännande att leva och jag känner att jag måste passa på ....om jag går och lägger mig på kvällen och tänker tillbaka på dagen som kanske har dragit runt mig på vägar som har varit i tuffaste laget, så tänker jag : Nu ska här sovas några välbehövliga timmar och om jag har turen att vakna i morgon också, då jäklar i havet,  då provar jag en ny väg!

Jag tänker fortsätta passa på att ta hand om mej,  för jag vill gärna stanna här så länge som möjligt för jag har inte tröttnat än....trots ganska duktigt djupa dalar emellanåt.
Jag vill: 

Passa på att njuta av väder och vind.

Passa på att njuta av roliga och givande samtal.

Passa på att njuta av dofter och smaker.

Passa på att spela golf, springa, cykla, gå, åka skidor!

Passa på att lyssna på fin musik och fina människor.

Passa på att ha livliga diskussioner.

Det finns så många trevliga saker att passa på med så länge man kan och har möjlighet!

Så länge man inte är död så lever man ju....men man vet aldrig.......

Kärlek, glädje och meningsfullt liv åt alla!

....att vara en bra bilförare och visa hänsyn

Jag blev så sugen på att skriva lite om något annat än allt som har med sjuka att göra så det blev en reflektion över bilkörning. Inte helt konstigt med all körning som jag gör just den här perioden av sjukhusbesök och golfbanor.....

Jag undrar om jag har ovanligt och speciellt höga tankar om mig själv.

Jag tänker nämligen att om det skulle hända mig något,  tex att jag blir väldigt skadad eller t.om dör så skulle kanske, möjligtvis och förhoppningsvis i alla fall några personer bli i alla fall lite ledsna och sakna mig en stund.....

Det kanske är att ha lite väl höga tankar om mej själv.....


Men jag undrar lite hur du tänker:

Du som slickar min bil i arslet.
Du som sitter där suckandes bakom ratten och undrar vad det är för jävla idiot som kör framför dig i, enligt dig, för låg hastighet, det är bergis jag som sitter där och kör och lyssnar på bra musik i godan ro.

Vad tror du?
Vad tänker du?
Vem tror du att du är?

Tror du att du kommer fram fortare  för att du nästan knuffar mig framåt med din bil?

Tänker du att "Om jag kör riktigt nära så kanske det går fortare"?

Tror du att du på något vis har fötts till världsmästare i reaktionsförmåga som hinner bromsa på en promilles sekund om jag måste bromsa?


Ibland på någon middag eller fest så kan man höra dom mest märkliga uttalanden vad gäller bilkörning.

Lyssnar man så kan man ganska snabbt  räkna ut vilka som kör för fort och retar ihjäl sig på sådana som jag,  som oftast ligger precis,  eller "ve och fasa",  lite under hastighetsbegränsningen.

Dom personerna som är skäligen misstänkta av mej,  för att vara fortkörare,  säger tex:

-Jag är en bra bilförare, jag kan köra bil! (Detta är en person som kör för fort)

Då tänker jag genast. Exakt hur bra då?
Med tanke på att du uppenbarligen inte fattar att en lägre hastighet ökar ALLAS chanser till att minska olyckor och miljö.

Du visar ingen hänsyn till den som kör lite långsammare. Är det så himla intelligent och tycker du att det är kriterier för att vara en bra bilförare, att köra för fort och inte visa hänsyn till dom som kör långsammare än vad du gör?

Har du tänkt på att den som kör lite långsamt i bilen framför kanske ...

.... kör exakt lika bra som du men till skillnad från dig har självinsikt?
.... kör för första gången efter en svår olycka och är jätterädd!
..... älskar sitt liv och är rädd om det och andras.
.....helt enkelt inte känner sig så säker på vägen som du.
..... hör något konstigt ljud från sin bil.
....just såg en älg i dikeskanten
.... är sjuk i hög feber men fick ingen ambulans och har inga kompisar som kunde köra
....vet att reaktionsförmågan inte är som den varit
....kanske sitter i andra tankar
....kanske är full
....kanske tycker att detta är en bra trafikrytm



-Varför lägger polisen tid på att jaga fortkörare? (Detta är en person om kör för fort och som retar sig på sådana som jag)

Då tänker jag eller säger genast: På riktigt? Undrar du på riktigt varför polisen jagar fortkörare?

Kanske är det på grund av sådana som dig som tycker att dom är så himla bra bilförare men ändå kör för fort och utsätter både oss andra och dig själv för mycket större fara än om du hade hållit hastighetsbegränsningen.

Det är ju så att hastighetsbegränsningar räddar liv.... Det kan ju vara en strålande ide´att hålla efter fortkörare då.....

Kanske är det också så att vid fartkontroller kan man även hitta andra rötägg som bör tas omhand...



-Det är ju lika farligt med dom som kör för sakta och inte följer trafikrytmen! (Detta är en person som kör för fort och retar sig på sådana som jag)

Då tänker jag: Jomen tjena! Vilken rytm?

Är det du som ska bestämma rytmen då eller?

Att alla ska köra för fort?

Känns det tryggt och säkert att Agata 80  eller Per 18 ska öka på hastigheten över den tillåtna gränsen bara för att du vill ha  din rytm??

Kör man för fort kommer man i fatt och måste i sin tur göra fler och farliga omkörningar.......

Det är inte i dom låga hastigheterna som dom svåra olyckorna inträffar, tvärtom!



-Man kommer ju aldrig fram om man kör så sakta?(Detta är en person som kör för fort och retar sig på sådana som jag)

Då tänker jag: Hur långt ska du och exakt hur bråttom har du?

Om du ska en mil och du lyckas höja din medelhastighet med 10 km/h så tjänar du ungefär fyra sekunder per km.

Hallååå! Fyra sekunder per km!?

Är det värt det?

Jag menar, du måste ju upp i en bra bit över begränsningarna om du ska öka din medelhastighet med tio km/h.....Kanske bättre att stanna till och lyfta luren och tala om att du är sen några sekunder......

Är det en bra bilförare med bra omdöme, att ge sig iväg när man är sen och stressad?



-Det är väl ingen som har tid att ligga bakom dig och puttra?(Detta är en person som kör för fort och retar sig på sådana som jag)

Nej men har du tid att ligga på sjukhus eller i graven?

Kan du ha på ditt samvete att någon annan gör det?

Eller har du råd och tid att ha bilen på verkstad om du nu inte bryr dig om människor?
Tänker du kanske åtminstone på miljön? Avgasutsläppen som ökar vid ökad hastighet

När ökningen på några av våra vägar ökade från 110 till 120 så ökade också svårt skadade personer med 15 stycken per år.
När vi sänkte några vägar från 90 till 80 så minskade antalet omkomna med 14 personer och år.



-Det är ju så tråkigt att ligga och köra bakom en "snigel" som du? (Detta är en person som kör för fort och retar sig på sådana som jag)

Då tänker jag: Stackars dig som har ett så tråkigt liv så det enda roliga och sjuka nöjet du har är att utsätta dig själv och andra för fara.

Skaffa en spännande hobby, bestig berg eller hoppa bungyjump, skaffa ett spännande sexliv, hur svårt kan det vara.

Men ge tusan i att utsätta dig själv och alla andra för ditt usla omdöme bara för att du inte har något spännande och tillfredställande liv i övrigt!

Tänk på att det kanske finns någon som gillar dig och vill att du ska leva och vara oskadd ett tag till ... visa hänsyn till den/dom personerna, var rädd om dig och överskatta inte din förmåga. Agata, Per, älgen, cyklisten, barnet eller den tappade husvagnen kan dyka upp precis var och när som helst.


Låt oss vara, vi som försöker visa hänsyn på vägarna och roar oss med spännande saker när vi kommer fram i stället!




Visa hänsyn! Hur svårt kan det vara?
Det måste väl ändå vara det allra, allra viktigaste i trafiken?

Kärlek och glädje åt alla!