Jag undrar om kanske någon känner igen sig i historien bakom bilden på instagram....kanske.....
Det blev ingen bild på instagram från onsdagens korvgrillning med familj....
...men det kunde det absolut ha blivit, men bilderna blev så förskräckligt suddiga, så det var inte så kul att spara på instagram..
... men om man tänker sig en bild med spegelblankt vatten, en familj, hundar, eld och solnedgång så låter väl det hur mysigt och harmoniskt som helst eller hur?
Här kommer min lilla historia bakom bilden som jag inte då inte la ut....
Jag får ett infall när jag står på jobbet och tittar ut: Idag ska jag köra förbi affären och köpa lite roliga korvar och sedan ska jag överraska familjen med en liten smidig utflykt i närområtdet med korvgrillning....
Jomen, tjena ......vår familj....smidig.....det rimmar inte riktigt....hahahaha
Lämnar jobbet, hastar in i affären och rafsar åt mig några roliga korvar och tillbehör, kör hemåt, ringer Vanja för att förbereda henne först, hon älskar inte alls överraskningar...men hon gillar min ide´
Kommer hem och talar om för Ture att vi ska på utflykt, han blir inte exalterad någonstans faktiskt....
Men under vissa hot så verkar jag lyckas få med honom
Ringer Jonas och säger att nu får han faktiskt komma hem, solen skiner och vi ska på utflykt...
Alla meddelade
(Någon knackar på min axel och viskar i mitt öra att jag borde ha sticka ut på en härlig löptur i solen istället....)
Vanja och Bhilax kommer, pigga och glada, kommer dock på att en hund till måste med, så hon måste faktiskt hämta den ....måste man så måste man....
...bara två mil fram och tillbaka,...
....man klart som korvspad att bästa kompis Pontiac också ska med...fattar ju vilken stolle som helst..
Under tiden kommer Jonas hem, han tycker nog att det är en härlig ide´, dock har han huvudvärk från helvetet...Trycker en huvudvärkstablett, sätter sig ner och inväntar smärtlindring
Ture kommer ner och muttrar runt lite i köket medan jag packar i hop lite av varje...
(Jag grunnar lite på vad jag håller på med...kunde varit i skogen nu...)
Vanja kommer tillbaka med Pontiac, Jonas huvudvärk börjar släppa
Vi packar in oss i Vanjas bil, fyra vuxna, två hundar och en del packning, lite trångt, men men, alla vid ganska gott mod ändå...mot naturreservatet Bjurkärr
Jonas sätter sig vid ratten, börjar backa och vrida på ratten...
...då låter något jättemycket, alltså jättemycket, något som till och med jag fattar, inte bör låta.....
(Jag längtar ut i skogen, varför sprang jag inte bara en runda....)
Vi krypkör till bilverkstaden, nu är stämningen låångt ifrån på topp, kan jag säga
Några hoppar ut ur bilen och bilmekanikern hoppar in, kör ett varv, hoppar ut och säger" Ni borde nog inte köra mer utan att laga"
Vi trycker in oss i bilen igen, där vi nu även behöver trängas med suckar, rastlöshet, tårar, hunger och allmän uppgivenhet...
Alla är helt inställda på att strunta i den lilla utflykten..
utom min kära make ...stabil som få i vissa situationer...eller helt enkelt, väldans sugen på grillad korv, hahahha
Jonas tar ett beslut att vi "bara" ska åka ner till vår fina båthamn istället, som är nästan på vägen hem, ha vår lilla utflykt och sedan lämna Vanjas bil och efter det köra hem henne och två hundar
Vi bestämmer det
Vi har en väldigt, väldigt fin båthamn men det var ju inte dit vi skulle, men men, nu är vi jättehungriga och har en trasig bil så det fick bli så
Men fick vi eld lite smidigt????
Nej
Det gick väldigt osmidigt... och vi höll nästan på att svälta ihjäl..
..men hur eller hur...
... innan det blivit helt kolsvart ute, så hade vi i alla fall några korvar i våra magar, nån skvätt kaffe och lite choklad
Tror bestämt att vi skrattade en del åt eländet när vi började bli mätta....
Baxade in oss i bilar, åkte till verkstad, körde hem vissa och kom hem....här kunde ett fint foto på en härlig familjegrillning lagts in på instagram och det hade sett så passens trevligt ut.....och ingen hade precis tänt på vad krävdes för att ta bilden och vad som skedde före och efter bilden.....
Nåväl, min runstreak fick ju inte brytas så väl hemma så bytte jag om till löparkläder och stod i hallen för att välja skor när Ture dånade ner och skulle med......
och så här i efterhand när jag tänker på våran smidiga lilla grillutflykt så blev ju den jättemysig till slut men det krävdes en ganska stor insats i energi och tålamod.....
Ja, ja, det är det bökigaste, stökigaste och jobbigaste som man skrattar mest åt i efterhand och det är ju det jag vet och vill åt när jag drar igång såna här små projekt
Jag vet en sak till,
allt på instagram har en företid och en eftertid...
och en undertid....
Kärlek & Glädje åt alla!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar