.....jägare. Varning! (det kommer att förekomma svordomar i texten)......

För mej är jägare, en klump med män som ser ut som dom har varit i Ullared och fyndat likadana kläder. Dom kör ofta väldigt fort i onödigt stora, miljöovänliga bilar, det är inte helt sällan som dom ser väldigt mätta ut och dom klappar sig gärna för bröstet och tycker att dom är bland dom viktigaste i världen och dessutom så påstår dom sig vara sådana  fantastiska djurvänner, hallå, djurvänner?????

Jag får faktiskt inte ihop det riktigt med följande...

Nummer ett: Om du nu är djurvän på riktigt, så bör du väl ändå värna om naturen? Hur går det ihop med stora bensinslukande bilar?

Nummer två: Om du nu är djurvän på riktigt, så bör du väl kanske fundera på att samåka till och från jakten och dessutom använda dina ben i lite större utsträckning...

Nummer tre: Om du nu är djurvän på riktigt, köper du då minimalt med jägarpinaler och ser dessutom till att dom i mesta möjliga mån är miljömärkta (BLY!!??), för djuren och naturens skull? 

Nummer fyra: Om du nu är djurvän på riktigt, hur kommer det sig då att du kan tillåta fällor? 

Nummer fem: Om du nu är djurvän på riktigt, och använder dig av jakthund, hur i helvete kan du då släppa den, vind för våg utan någon som helst koll, så att den inte far ut mitt framför min bil, och inte har du heller en jävla aning om hur du ska kunna kontrollera din hund så att den inte slinker in i mitt kök för att hamna i slagsmål med min hund? 

Att en vän till mej som gick med sin hund snällt i koppel blev påhoppad och ordentligt biten av en jakthund....fy fan! 
Jag får jag INTE ihop det med att vara djurvän!

Nummer sex: Om du nu är djurvän på riktigt, så förutsätter jag att din hund inte står och skäller i en hundgård dag ut och dag in, vecka efter vecka utan vare sig motion för hjärnan eller hjärtat, tills den får släppas ut i jakt igen, någon vecka om året,  vind för våg och riskerar att bli både ihjälkörd, ihjälskjuten, eller uppäten av en förskräckt  hund i mitt kök.....

En annan fundering är hur man kan se det som en trofe´ att ha skjutit, ditten eller datten. Den inställningen känns fan, förlåt, helt STÖRD och har ingenting med att vara djurvän att göra! 

Det är ju inte precis så att jag tänker att, -Ååå, här står det minsann ett gäng riktiga goa djurvänner, när jag ser ett gäng likadant klädda män som ser proppmätta ut,med gevär på axeln och med hundar som sitter och skäller som galningar  i lika många jättestora bilar....

Ja, jo, jag tror nog att det kan finnas "rediga"jägare också, som faktiskt är både djur- och naturvänner på riktigt, dessvärre så har jag inte stött på särskilt många av den sorten än....

Kärlek och glädje till alla djurvänner!