torsdag 4 juli 2019

...några ord och tankar om livet huller om buller


Nu vet jag....


..vet hur det kan kännas att sitta på en stol vid sidan av någon som är svårt, svårt skadad
..vet hur det kan kännas att stå bredvid någon som inte vill leva längre
..vet hur det kan kännas att sitta på en stol vid sidan av någon som är svårt, svårt sjuk
...vet  hur det kan kännas att hålla någons hand bara några timmar innan handen kallnar .....




Jag vet hur det kan kännas
Jag vet vad man kan få brottas med
Jag vet att man klarar det


Livet rullar
Livet är orättvist och rättvist,
 huller om buller
Livet är så


Nu är jag en annan person
Nu är jag en som får leva med att slangar och ljusblå sjukhuslakan ibland tar plats på näthinnan
Nu är jag en som får magklump av ambulanser
Nu är jag en som vet att livet alltid är huller om buller



Det behöver inte vara sämre
Det behöver inte vara värre
Det behöver inte hela tiden vara avgrundsdjupt



Man kan bära
Man är stark
Man kan så mycket



Oftast kan man  bestämma
Oftast kan man styra
Oftast kan man välja
Hur man ska möta sekunder, 
minuter
 och 
timmar


Men...

..ibland måste tårar bara få komma och dränka örngott
..ibland måste ilska och frustration bara få komma och ta plats
..ibland måste kroppen bara få skrika, protestera och värka



Det går att använda byrålådan
Det går att bädda med bomull i en låda och lägga dom vackraste minnena där
Det går att lägga tråkiga minnen i en annan låda, låsa och bara glutta genom nyckelhålet i bland när  man måste



Man reser sig
Man tar ett kliv
Man skrattar igen




Livet går vidare,
 huller om buller, 
kors och tvärs 
man måste åka med
det finns inget val 
Omfamna,  
gilla läget 
åk vidare
för livet....
....det kommer att fortsätta,
 huller om buller....




Kärlek & Glädje åt alla!


onsdag 3 juli 2019

...mindfulness å andra måbragrejer

En kväll så var jag på en föreläsning om mindfulness och kroppskännedom....
...jag lärde mig ingenting....
...jag kunde redan, hahaha!

Kunde väl mer känna att jag ville hjälpa föreläsaren och lägga till och dra ifrån några saker....

Ibland känns det så skönt att bara märka att det här, det kan jag!

Jag må vara hur trög som helst när det gäller att planera framåt, då släcker min hjärna ner, men när det gäller att vara här och nu,  då är jag hemma på riktigt.


Nu skulle jag kunna dra igång och skriva hundra sidor om ämnet tror jag.

Hur man ska göra och hur man ska tänka osv osv....

Jag gillar ju den enkla vägen för att må bättre och då måste jag ju göra det enkelt för mig
Att göra det enkelt,  innebär inte att fara iväg och gå på kurs som kostar mycket i tid, planering och pengar.....

Vad kostar kursen i pengar?
Vad kostar kostar bensin/buss?
Vad kostar det i tid?
Vad kostar det i energi för att passa in i vardagen?
Vad måste jag avstå från för att kunna gå på kursen? Skogen, familjen, redig mat, sömn.....

Nä, skit i "Måbrakursen"...

.. här kommer mina bästa tips, dessutom gratis, så slipper du gå på kurs/föreläsning om mindfulness för att må så bra som möjligt

Kalla det för mindfulness eller vad du vill,  men håll i hatten för här kommer det:


Att göra
Varje dag:      ÄT,  (redigt)
                     SOV, (på natten) 
                     RÖRELSE OCH FRISK LUFT (helst tillsammans)

Känner du att du inte hinner, kan eller orkar dom här tre sakerna, så kan du apselut inte lägga till ytterligare grejer som du tror att du måste göra, som att gå på "Måbrakurs" tex,  för gör du inte ovanstående grejer så blir ingenting bra till slut.......ingen kurs kan äta, sova eller motionera åt dig liksom...


Visst, visst,  det löser inte alla problem man drar runt på,  men,  med dom tre sakerna fungerande, så får du helt andra förutsättningar att lösa alla motgångar och problem på ett helt annat sätt och med en helt annan kraft.



Jag tror att jag har skrivit detta förut men det tål att upprepas. Lite matte.....(som jag då inte är så bra på men plus och minus brukar gå hyfsat)

Det är ganska vanligt att jobba 8 timmar per dag, fem dagar i veckan.

Restiden är kanske 1 timme. (cyklar eller går du så har du ju redan gjort en grej på "varjedaglistan"

Sova är bra att göra ca 8 timmar.


8+8+1=17 timmar

Ett dygn innehåller 24 timmar!

24-17=7

En vecka innehåller alltså:

7*5= 35 "lediga timmar" (på jobbdagarna)

plus

16+16=32 lediga timmar (på helgen)

tillsammans blir det väl......

67 lediga timmar i veckan att fixa redig mat på och att gå ut och röra sig och få frisk luft!

Säg inte, att du inte hinner..........för det är inte sant, 67 lediga timmar i veckan!
Om du inte hinner äta ordentligt, sova tillräckligt och vara ute och röra på dig så misstänker jag att du ska lägga in ett träningspass om dagen som heter:

NEJTRÄNINGSPASSET!!

LÄR DIG SÄGA NEJ!

Åtminstone tills du fått bättre ordning på din sömn, mat, uteaktivitet och dina 67 lediga timmar i veckan! 

En bra ide är också att....
 dränka latmasken, be om hjälp,
 och slänga ut energitjuvar dvs. 
...personer, datorer, telefoner, paddor, andra tid/penga/energiskrävande/ prylar


En annan superbra sak att träna på,  om du inte redan kan, är: 

ACCEPTERA/GILLA LÄGET

Acceptera att du är som du är,
  mår som du gör,
har det du har
och kan det du kan!

När du väl har gjort det.....


DÅ... 


....då är det dags att jobba vidare på nya stigar och äventyr!

 Troligen kan du hoppa över just "Måbrakursen" när du väl kommit igång med ovanstående, du kommer inte att behöva den....


Själv har jag accepterat att jag är som jag är och alltså typ, sämst i världen på att packa och planera,
 kanske jag skulle kunna välja en sådan kurs om jag tycker att jag vill lägga pengar, tid och energi på det.....
.....i annat fall så kan jag ju bara gilla läget och tänka att "Va´fan, det är ju sån jag är! Jag går ut lite  i skogen i stället, träffar en vän, lagar något gott, lyssnar på fin musik, stickar lite eller hånglar lite eller drar på en liten, härlig utflykt med ostmackor och kaffe och mycket frisk luft



Det funkar också, kanske till och med bättre!
 Lära mig planera, det kanske jag ska försöka lära mig någon annan gång.....kanske...och kurs....jag vet inte...tycker det är svårt att sitta still när man kan göra så mycket annat sköj och dessutom.....
...alla behöver ju liksom inte vara bra på allt!
Vi kan ju hjälpas åt!




Kärlek & glädje åt alla!































lördag 29 juni 2019

...........Min bror, Jonas

Du har dykt upp och varit med extra mycket senaste tiden

Är det kanske för att  det närmar sig årsdagen


Om ett par dagar så har det gått ett år sedan som du lämnade detta livet

Ibland kommer du glidande förbi i mina tankar
Kanske inte varje dag, men näst intill


Oftast så går det bra när du glider förbi, jag vinkar lite och fortsätter med det jag gör

Men ibland så kommer du lite närmare

Det vill jag inte
Det blir för sorgligt
Alldeles för sorgligt

Du ska hålla dig en bit på avstånd
Det är ju det som jag är van vid
Det är som vanligt då

Sedan ropar jag om jag behöver
Så har det alltid varit

Du har liksom aldrig behövt ropa efter mig....
Det är ju jag som har gjort så

Det är lite sorgligt men sant
Att jag aldrig fick vara ett telefonsamtal bort för dig om du behövde
Men du behövde aldrig mig


Men jag visste alltid att du fanns i andra änden när jag behövde...
eller någon annan behövde

Tryggt




Men så är det

Därför är det skönt att du är lite på avstånd
Vinka lite när du glider förbi
Det blir mindre sorgligt
mindre skavigt
och mer som vanligt

Men ibland...
 då kommer du lite för nära
 smärtan biter hårt

Jag vet ju att du klarar dig utmärkt 
Det har du alltid gjort
och om du håller till någonstans....
...något hemligt ställe....
.....så klarar du det utmärkt också

Men smärtan Jonas....
..... smärtan för mamma...
 ...dina barn..
 ....din fru...
och dina vänner....

Den smärtan gör så ont,  så den får mig illamående

Jag slår helst bort den faktiskt

Jag vill inte

Jag vill inte tänka sorgligt,
jag vill tänka glatt


Jag ser inget bra i att vare sig du eller någon annan kilar vidare för tidigt

Det är bara, bara dåligt

Men jag ska fortsätta att leva så mycket jag kan,
även för dig och för alla andra som inte fick....

Det är väl det minsta man kan göra för att visa respekt....


Ja, så tänker jag

varje gång som du glider förbi


Vi ses kanske igen...
...många påstår ju det...

...men....
...det vet ju bara du....





Vi andra får se....




Kärlek & Glädje och liv, så länge man vill, åt alla!





fredag 28 juni 2019

...en liten roadtrip

Nu vill jag skriva lite om dom två senaste dagarna som har varit så passens härliga

Efter att ha packat ur alla jobbarpinaler ur Jonas jobbarbil så tankar vi in campinggrejer, mat, madrasser, sovsäckar, triangakök, skor, vattendunk, stickning m.m. 

Vi tar svängen förbi systembolaget och handlar på oss en massa sprit, dvs. en 33 cl burk med ekologisk grogg och en annan 33 cl burk med ekologisk grogg......nu har vi verkligen storhandlat...den ena burken är med hem igen och den är jag så busig så att jag dricker upp den nu....tänk att vi inte ens lyckades dricka upp två groggar på vår semestertripp...hahahhahha

Nåväl, vi hittar en nationalpark

Norra Kvills Nationalpark

här kunde man plocka lösmustascher
Jonas verkar redan ha varit här


Vi var lite bergsklättrare...


Jag ordnade lite bland stenarna....


Åsså lagade vi lite mat 

Sedan körde vi iväg och hittade en urmysig nattplats med solnedgång och en sjö på varje sida om oss....här tillbringade vi natten för första gången i "husbilen", det gick sådär, vissa saker gick bra och andra inte.....

På morgonen så stekte kocken ägg, det smakade ljuvligt i hop med göken som sjöng ikapp med några andra fåglar som jag inte kan namnen på

Vi lämnade vårt hemliga ställe och åkte vidare till havet (Timmernabben) där vi hittade ett rökeri och frossade i oss tidig lunch med havet vid sidan...

När vi hade njutit ett par timmar här så bar det av mot



För jag hade nämligen ett starkt behov av att krama det tjockaste trädet jag någonsin har stött på



Här plockade vi fram sköna solstolar och knatade ut till en ödslig plats för oss själva där skulle vi ta en liten powernap ......men nu händer det något...

Min mun och hjärna jobbar oavbrutet....till slut så frågar jag Jonas om han aldrig funderar över såna saker som jag funderar på,  saker som inte gäller uppfinningar, uträkningar, byggen eller så..... 

Då svarar han: Nej
Då undrar jag: Aldrig?
Då svarar han: Nej aldrig

Alltså han är sååå konstig.....
Sedan försöker jag att slappna av och räkna till 500 och det är nästan omöjligt för jag hör ju saker och tänker på saker och måste kolla på saker hela tiden

Men jag är tyst länge men sedan måste jag bara fråga honom igen:
-Tänker du verkligen inte på någonting när du ligger där?
-Nej
-Absolut ingenting?
-Nej absolut ingenting

-Men asså HUR GÖR DU DET? Folk betalar ju tusentals kronor och lägger ner hur mycket tid som helst på att lära sig att tänka på INGENTING och du bara kan det?!

Kära make du är så konstig



Nåväl det blev inte så mycket powernappat men Jonas mediterade ju istället och det ska ju vara ännu bättre sägs det......jag däremot försökte mest ligga stilla och vara tyst och räkna...


Jag tränade lite på att göra "Duckface" men det funkade jättedåligt för jag har ju liksom inte alls dom rätta förutsättningarna....det märkte jag redan på den tiden när jag skulle tjyvsnusa...minsta lilla jag skrattade så bara flög ju prillan ut från min lilla överläpp hahahh

Ja ja, det blev i alla fall ett sista stopp i Kalmar med glass och lite "runt och strosa"  sen kunde jag slappa lite...medan Jonas tog ett kort



Nä,  nu är snart groggen slut och jag känner mig helt snurrig, typ full ....bäst att jag slutar skriva så att jag inte avslöjar några hemligheter....


Kärlek & Glädje åt alla! 






tisdag 25 juni 2019

...folk ibland är en liten, liten gnutta dumma i huvudet...?

Alltså, förlåt, men jag kan ibland tycka att lite för många människor är lite väl dumma i huvudet och lite väl gnälliga vad gäller sin egen hälsa......

.....själv tycker jag att det är jättekonstigt att man inte tar sin hälsa på största allvar, (inte sina problem på största allvar)  för jag anser att det är så otroligt viktigt...... för egen del så  tänker och funderar jag,  jag vänder och vrider på tankarna hur jag hela tiden själv kan påverka min hälsa för att må bättre.....inte konstigt att man blir gråhårig liksom......hahaha


Jag tänker på det egna ansvaret som vi har över vår egen hälsa...


Om varje människa sätter sig ner och funderar över vad man behöver och vad man bör göra för att må bra så tror jag egentligen att många människor faktiskt skulle kunna svara rätt om man bara tog sig tid och vågade se sanningen i vitögat och tänka  efter......

...men huanamej,  nej....hjälp....då måste man ju göra något åt saken själv.......nääää, eget ansvar....?

Bättre att sticka huvudet i sanden och fortsätta springa till doktorn, shoppa loss, tröstäta eller dra täcket över huvudet bara....

Men ....


Om man istället tog sig tid till och gör följande test och svarade på följande frågor:


Äter jag tillräckligt bra och sunt för att min kropp och hjärna ska fungera på bästa sätt?

Rör jag på mig ordentligt så att inte hela kroppen klibbar och säckar ihop?

Säger jag NEJ när jag inte vill eller orkar med vissa människor, jobb eller annat som kan suga musten ur en?

Handlar jag bara det som  jag har råd med?

Skiter jag i saker som egentligen inte är viktiga?

Har jag vett att njuta och uppskattar småsaker,  som till exempel, ett snällt ord från någon, en doft, musik, en smak, ett samtal, en vacker natur? 


Om man svarar nej på någon eller några frågor så får man förr eller senare problem.
Ändra på det!


Om man svarar ja på alla ovanstående frågor så misstänker jag att man också oftast sover  hyfsat bra

och om man svarar ja på alla ovanstående frågor så misstänker jag också att man mår ganska bra och inte är hos doktorn speciellt ofta för saker som man skulle kunna hitta lösningar på själv och jag tror inte att man är speciellt gnällig heller.....

Så egentligen så är det ju dom ovanstående sakerna som ALLA ska ha fokus på i första hand, inte fokusera på problemen man har....eller...tänker jag fel nu....

Om man trots att man svarat ja på ovanstående frågor,  får problem (vilket man så klart får en och annan gång) så kommer ju dom problemen med stooor sannolikhet lättare att kunna lösas hos ja-svararna eftersom  grunden är stabilare på ja-svararna än på dom som svarade nej på en eller flera frågor....jag tror i alla fall det....

Jag tänker att ett hus med stabil grund står ju bättre i storm,  en ett med dålig grund...lättare att laga och bygga upp igen om det stormar liksom....

Men som sagt vad gäller vår egen hälsa.....

Har vi inte själva ett stort ansvar här, både för egen del, för dom runtomkring och för våra skattepengar...?


Jag tycker nog faktiskt det.....bannemej!

Nu ska jag ut och bättra på min grund lite innan det blir 800°




Kärlek & Glädje åt alla! 












onsdag 19 juni 2019

...att leva/överleva

Alla vet väl hur man överlever, det är ju inte supersvårt.....

Men det kan ju vara lite knivigare att leva....

Först och främst så måste man ju bestämma sig vilket man vill.....

.....om man bara vill sucka sig runt i livet och överleva sitt liv eller om man faktiskt vill leva sitt liv....

Det är jättestor skillnad, leva eller överleva, leva eller överleva...


Att bara gå omkring och överleva sitt liv är detsamma som att gå omkring och sucka till höger och vänster

Att leva däremot, är för mig att föröka skratta över sånt som överlevare suckar över, eller åtminstone rycka på axlarna åt sådant som överlevare suckar över....




Att leva,  är liksom att hela tiden ladda upp sig själv för att inte falla så hårt och så ofta och när man väl faller, då är man så laddad så att man far upp igen på egen hand utan större möda, om man ramlar lite hårdare så kanske det ändå räcker med ett plåster och en handräckning så är man på banan igen


Att leva kräver lite ansträngning och träning men ger tusenfalt tillbaka

Att leva är inte hur man lever utan hur man ser på sitt leverne ...ser man sitt liv som en enda stor suck så blir det ju tråkigt men om man ser på det med sitt andra öga så är det kanske riktigt bra och till och med kul...Det är det ögat som man måste börja träna upp, ju mer man tränar det ju mer ser man och ju mer lever man

Att leva på riktigt är jättelångt ifrån att klättra i berg eller att äga finare bil än grannen....

Nä, så här är det....

Att leva är ju att känna och njuta av doften av ett sommarregn istället för att sucka över hur tråkigt vädret är

Att leva kan vara att riktigt kunna njuta och vara nöjd av en god kopp kaffe i sin slitna favoritmugg, istället för att sucka och tänka att man borde köpa en ny mugg

Att leva kan vara att njuta av att lyssna på fin musik, läsa en bra bok, sticka eller skapa något istället för att sucka och tänka att man skulle vilja  åka på semester någonstans....

Att leva är att ge och få kärlek av djur och människor
Att leva är att vara glad för det man har och inte sucka över det man inte har
Att leva är att vara glad för det man gör och inte sucka över det man inte gör 


Att leva är att ta hand om sig i lugn och ro och bli stark  

Att leva sitter i huvudet, leta inte efter livet i några kreditkort, i saker eller i andra personer
Att leva sitter i dig själv

Att leva är ditt eget ansvar ingen annans

Att leva är inte att bli buren av någon annan

Att leva är faktiskt bara att börja ta eget ansvar och sluta sucka!  


Springa är också bra, typ superbäst!



(Mamma sa: Lägg nu inte ut denna bilden någonstans..... Det måste jag ju genast göra...jag tycker att den är ganska fin faktiskt, jag gillar fina kyrkor (denna var jättefin) röda klänningar och blommiga byxor och jag ville vara med! Förlåt mamma men det var ju du som tog den, hahahaha)



Seså, sätt igång! Öppna ögat, sluta sucka och börja leva (och springa) istället!


AMEN


Kärlek & glädje åt alla!




fredag 14 juni 2019

...min ätstörning



Jag undrar egentligen hur många det är som har någon form av missbruk eller ätstörning egentligen?
Jag undrar också varför man inte pratar nåt vidare om det.

Jag har haft nikotinmissbruk men inte längre, mitt största problem eller rättare sagt utmaning, är min sk. ätstörning.....

Ja, nu är det ju inte så att jag direkt har anorexi eller bulimi eller så men någon jäkla störning,  det har jag definitivt.

Det som är bra är att jag är fullt medveten om att jag har den och jag kan hantera den hyfsat, det har jag liksom lärt mig med åren.

Men när jag "åker dit" så kan jag äta så himla mycket och jag blir aldrig mätt, om jag möjligtvis skulle lyckas bli mätt så är det ändå bara en liten, liten stund och sedan är jag plötsigt och glor  i kylskåpet eller eller gräver i skafferiet igen....suck!

Det är bara helt  omöjligt bara äta några polly, en eller två  toffifee, en liten  chokladbit eller en enda smörgås eller en kaka....nä,  jag måste äta jättemycket, typ en hel påse polly, en hel ask med toffifee eller åtta smörgåsar för att känna att det räcker...... men......... plötsligt är munnen full igen....och då kan jag till och med börja trycka typ gamla mariekex eller halväckliga digestive.....det är sjukt och absolut någon form av ätstörning...men, men....så är det....

.....ju mer jag äter och ju onyttigare,  desto mer äter jag liksom.....

Nåväl, jag har ju lärt mig hur jag fungerar och det är i vanlig ordning bara att se sanningen i vitögat, gilla läget, acceptera och efter det ta tag i saken.






Så här kan man göra om man känner igen sig och  har en liknande störning (förmodligen sockerberoende) som man vill få bukt med, funkar i alla fall klockrent på min störning :

Börja med att vara superstrikt, med endast tre punkter,  tre punkter är inte mycket, dvs:

* Låt bli ALLT sött och ALLT  konstigt som du inte vet vad det är.
Ät bara redig, rejäl och enkel mat så att du blir mätt och drick vanligt vatten.


* Rör på dig! Ordentligt!


*Var noga!   Så är sötbegäret borta på en eller två dagar.


Men som sagt du måste bli mätt, undvika socker och konstigheter och du måste röra på dig


Får du sötbegär ändå så är det något i maten som triggar...ta reda på vad....läs innehållsförteckning noga, alltså noga, det är mycket som kan dra igång begäret, är du känslig till en början så räcker det med vetemjöl eller stärkelse....blir du sugen efter en måltid där du ändå blev mätt, rannsaka måltiden, vad var det egentligen du åt? Var det något sött i såsen tex? Någon fond eller buljong, kryddblandning eller så?

Till slut så lär man sig vad det är man inte "tål".......


Ibland trillar man dit, så är det bara, men det gör ingenting, det är vare sig ett misslyckande eller ett problenm snarare lärorikt för man lär sig under tiden, fundera bara lite extra varje gång vad det var du åt när du blev så sugen och sedan är det är ju bara att  resa sig igen......No problem liksom! Ju fler gånger du trillar dit ju mer lär du dig av vad du trillar dit på .....

För egen del så  trillar ofta dit på mackor.....tex en rostad macka, sen kan det vara kalkat, helt plötsligt har jag ätit femtioelva rostade mackor.....och är ändå inte mätt...suck!


Jag trillar också dit om jag inte rör på mig,
...det blir liksom obalans och rastlöshet i kroppen....
...plötsligt så skriker munnen efter allt som jag inte ska äta.....
....hade jag rört på mig så hade det varit kroppen som hade ropat efter riktig mat istället för att munnen gällt skriker efter socker och skit....

Jag trillar lätt dit om jag inte äter riktigt ordentligt och blir mätt eller slarvar med att  röra på mig.
Allt hör liksom i hop!

Men det är inga problem för det är bara att börja om!






Jesus i typ matkoma......



Men en sak är också smart att göra och det är att styra upp hjärnan .....

.....tyck för allt i världen inte synd om dig själv för att du inte får "äta och dricka skit och tänk absolut inte:  Stackars mig, stackars, stackars lilla mig, när du inte "får"  äta vad och som du vill....nä....

Tänk så här istället :

Jag väljer själv om jag vill stoppa i mig skit och vara sugen hela dagen
                    
Men jag hoppar över för det är så förbaskat skönt att slippa vara sugen och ha begär och vara styrd av något

Tänk:

Skönt att slippa, skönt att slippa, skönt att slippa....skönt att slippa använda kroppens organ för att bli av med skit, skönt att slippa att vara sugen....
.....billigare och miljövänligare också

Sedan är det ju faktiskt så här också, att när man blivit av med det värsta suget så kan man ju båda fika och äta lite skit en och annan gång men det ska vara ett medvetet val och man ska först fundera på om det kommer att vara värt det ......att gå och vara sugen hela resten av dagen.....



Lär dig tvätta om i hjärnan lite och sluta tyck synd om dig, lär hjärnan i stället att det är skönt att slippa! Skönt att slippa vara beroende! 






Kärlek & glädje åt alla!