tisdag 19 februari 2019

....att vara till ganska stor hjälp bara genom att finnas



Min sovrumsdörr öppnas försiktigt

Det är becksvart

Jag är inte säker på vem som kommer, men jag kan gissa

Du smyger dig ner bredvid mig och jag hör hur ledsen du är

Ledsamheten tilltar och jag känner igen ljuden som är början till en ångestattack

Jag säger ingenting
Inga ord behövs
Ibland blir det bara så här

Jag lägger min hand tungt på din rygg
Rör den långsamt, långsamt, tungt och länge 

Inga ord hjälper nu, så jag är tyst

Ångestljuden stillar sig återgår till vanlig gråt

Håller kvar handen tungt en stund

Du snörvlar

Jag släpper dig för att sträcka mig efter ett papper så att du kan snyta dig

Snart sover du gott

Inte jag....

Det blir morgon

Jag är lite sliten efter nattens besök

Du vaknar utvilad och skiner som en sol

Själv konstaterar jag att det är skönt att vara ledig idag.








Jag konstaterar också att man kan vara till ganska stor hjälp bara genom att finnas....




Kärlek & glädje åt alla!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar