Hårdare straff, hårdare straff.....men man hör väldigt lite om hur man vill göra för att brotten som kräver högre straff inte ska hända...........
Jag kan i vissa fall hålla med, men i vanlig ordning så måste jag ju fundera,vända, vrida på saker!
Det som har fått mig att fundera den här gången är en kille (tonåring)som har sprungit omkring med kniv och dessvärre också använt den på en annan person. Det är för djävligt, inget snack!
Två saker här är ju väääldigt galet:
Nummer 1: Man far inte omkring med en kniv i bakfickan!
Nummer 2: Om det nu skulle vara så att man gör misstaget och råkar få med sig en kniv så använder man den inte!
Nu är det ju så att gjort är gjort, grabben hade med sig kniv, använde den, åkte dit och fick sitta häktad!
Vad gör vi med honom?
Han är ostraffad! Vi antar att han är en "medelsvenssongrabb" både vad gäller familj, skola, kompisar och fritid!
"Medelsvenssongrabbar" gör misstag, en del är större och en del mindre.......
Det som gör mig lite skraj är när jag hör och läser om folk som inte har tänkt eller ännu värre har tänkt men ändå tycker att han skulle fortsätta sitta inlåst och han dessutom ska ha ytterligare ett otroligt hårt straff.......
Va????
Har han inte redan fått ett rejält straff utan att ha blivit dömd?
Har han inte redan fått ett rejält straff utan att ha blivit dömd?
Han har gjort något djäääävligt dumt! Det kan jag hålla med om alla dar i veckan men......
Kommer du i håg när du var tonåring och hade gjort ett misstag som var djäääävlig dumt??
Man hade kunnat göra precis vad som helst för att få det ogjort! Man hade liksom ångrat sig redan innan man ens blivit vare sig påkommen eller straffad!
Den här grabben har redan fått ett riktigt tufft straff, han har gjort bort sig så näst intill maximalt att ingen av alla han känner och vet vem han är någonsin kommer att glömma att det var han som for iväg med kniv och högg ner en annan, han har fått en riktigt otrevlig stämpel, han har skämt ut sig bland familj, kompisar, lärare och allt vad det kan vara, för all framtid! Man får anta att dom närmaste kommer att förlåta honom men långt ifrån alla........Det är ett riktigt tufft straff för en ung tonårskille!
Han har också suttit häktad och hunnit vända ut och in på tankarna både en, två och tre gånger!
Vad gör vi? Hytter med nävarna i luften, är blodtörstiga och gapar om att vi är flata i Sverige och måste höja straffen!
Ja, i vissa fall kan jag hålla med, men då gäller det vuxna och återfallsförbrytare men för att återgå till grabben vad gör vi med honom?
Vill vi ha in honom på anstalt/fängelse, så att han får lite nya bekantskaper som förmodligen är lite mindre bra förebilder, så att han kan få lite nya infallsvinklar utifrån dom ........njaee......
......eller vill vi kanske hellre att han ska ut fortsätta utbida sig, och kanske dessutom kroppsarbeta med ett gäng vanliga vuxna kvinnor och män i olika åldrar och bli påverkad av dom istället och kanske bli en bättre människa som kan tillföra samhället en hel massa bra saker så småningom?
Man ska ju inte bestraffa barn, men vid vilken ålder är det helt plötsligt ok med straff?
Jag har verkligen inget svar men jag har mycket tankar och framför allt så undrar jag:
Hur blev det så här? Jag tycker att vi får skämmas lite allihop faktiskt, när unga människor kliver så snett .........
Borde vi inte allihop kunna göra mer för att det inte ska hända så tragiska saker?
Det är ju så otroligt ledsamt för alla inblandade!
Kommer du i håg när du var tonåring och hade gjort ett misstag som var djäääävlig dumt??
Man hade kunnat göra precis vad som helst för att få det ogjort! Man hade liksom ångrat sig redan innan man ens blivit vare sig påkommen eller straffad!
Den här grabben har redan fått ett riktigt tufft straff, han har gjort bort sig så näst intill maximalt att ingen av alla han känner och vet vem han är någonsin kommer att glömma att det var han som for iväg med kniv och högg ner en annan, han har fått en riktigt otrevlig stämpel, han har skämt ut sig bland familj, kompisar, lärare och allt vad det kan vara, för all framtid! Man får anta att dom närmaste kommer att förlåta honom men långt ifrån alla........Det är ett riktigt tufft straff för en ung tonårskille!
Han har också suttit häktad och hunnit vända ut och in på tankarna både en, två och tre gånger!
Vad gör vi? Hytter med nävarna i luften, är blodtörstiga och gapar om att vi är flata i Sverige och måste höja straffen!
Ja, i vissa fall kan jag hålla med, men då gäller det vuxna och återfallsförbrytare men för att återgå till grabben vad gör vi med honom?
Vill vi ha in honom på anstalt/fängelse, så att han får lite nya bekantskaper som förmodligen är lite mindre bra förebilder, så att han kan få lite nya infallsvinklar utifrån dom ........njaee......
......eller vill vi kanske hellre att han ska ut fortsätta utbida sig, och kanske dessutom kroppsarbeta med ett gäng vanliga vuxna kvinnor och män i olika åldrar och bli påverkad av dom istället och kanske bli en bättre människa som kan tillföra samhället en hel massa bra saker så småningom?
Man ska ju inte bestraffa barn, men vid vilken ålder är det helt plötsligt ok med straff?
Jag har verkligen inget svar men jag har mycket tankar och framför allt så undrar jag:
Hur blev det så här? Jag tycker att vi får skämmas lite allihop faktiskt, när unga människor kliver så snett .........
Borde vi inte allihop kunna göra mer för att det inte ska hända så tragiska saker?
Det är ju så otroligt ledsamt för alla inblandade!
Kärlek & Glädje åt alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar